I en uppmärksammad forskningsrapport från universitetet i Oxford som kom för ett par år sedan gick några forskare igenom 700 yrken på den amerikanska arbetsmarknaden. Deras slutsats var att 46 procent av alla jobb kan ha ersatts av digital och automatiserad teknik inom de närmaste 20 åren.

Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, har inspirerats av rapporten och har därför gett gett ut en liknande rapport sett ur ett svenskt perspektiv. Rapporten är skriven av nationalekonomen Stefan Fölster, som beräknat att 53 procent av dagens anställda kan ha ersatts av digital teknik inom de närmaste två decennierna. Det innebär att 2,5 miljoner jobb skulle kunna påverkas.

Dystert för biomedicinska analytiker

För biomedicinska analytikerna ser framtiden dyster ut enligt den prognos som görs. Sannolikheten för att deras jobb inom 20 år ska ha tagits över av automatiserade processer och digital teknik är enligt Stefan Fölsters beräkningar 68,7 procent. Hela 6 554 jobb för biomedicinska analytiker förutspås ha försvunnit fram till dess.

Agneta Colliander, biträdande verksamhetschef för laboratoriemedicinska länskliniken i Örebro och ordförande för Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap, IBL, har själv inte läst rapporten. Men hon har mycket svårt att tro på de dystra framtidsutsikter som presenteras för just biomedicinska analytiker.

IBL tror att det kommer att behövas fler

– Det sker en enorm utveckling inom laboratoriemedicinen. Det blir fler och fler analyser och med all den nya tekniken krävs det ännu mer folk än i dag.

Inom klinisk kemi automatiserades stora delar av verksamheterna under 1990-talet, vilket ledde till personalminskningar. Samma utveckling ses nu till viss del inom mikrobiologin.

– Det kan säkert bidra till att det behövs färre biomedicinska analytiker. Men samtidigt utvecklas de molekylära metoderna i snabb takt vilket gör att vi måsta ha fler biomedicinska analytiker för att kunna utföra alla de nya analyser som efterfrågas av vården.

Agneta CollianderAgneta Colliander.

Agneta Colliander poängterar att de nya metoder som utvecklas inom laboratoriemedicinen med automatik inte anpassar sig själva till vad man vill ha ut av dem. Det krävs kunnigt folk som kan kvalitetsäkra analysmetoderna och validera resultaten.

– Och de människorna kommer aldrig att kunna ersättas av robotar, säger hon.

Dessutom anser hon att det kommer att behövas fler biomedicinska analytiker i framtiden för att kunna fungera som informatörerer, instruktörer och lärare gentemot den övriga vårdpersonalen i syfte att höja kvaliteten på det preanalytiska arbetet.