Snart är det dags att skriva kommittédirektiv och utse deltagare till den kommission för jämlik hälsa som Socialdemokraterna redan i valrörelsen lovade att tillsätta om man vann valet.

Som en förberedelse samlade socialdepartementet i går folkhälsoexperter och företrädare för myndigheter, näringsliv och civilsamhället till en temadag. Inom en generation vill regeringen få bort de hälsoklyftor som går att påverka.

Bad om bidrag

I sitt inledningsanförande sade folkhälso- och sjukvårdsministern Gabriel Wikström att det går att börja i de mänskliga rättigheternas deklaration om rätten till liv, till ett gott liv och en god hälsa, då man diskuterar ojämlikhet i hälsa.

– Hälsa är inte den självklara rätt den borde vara i vårt land. Till exempel skiljer det i genomsnitt fem år i livslängd mellan låg- och högutbildade kvinnor. Det är omoraliskt och oacceptabelt oavsett vad man har för religiös eller politisk hemvist, sa han och bad talare och auditorium om bidrag inför direktivskrivandet.

Det rådde stor enighet bland deltagarna om att förutsättningarna för hälsa är ojämnt fördelade i befolkningen och att kraftfulla insatser måste till för att vända utvecklingen.

Stimulera forskning

Enligt Denny Wågerö, professor i medicinsk sociologi, har Sverige haft fyra decennier av stegvist ökade skillnader i livslängd.

– Kommissionen bör komma med rekommendationer på både kort och lång sikt för en politik som håller 25-30 år framåt, ta fram verktyg för löpande bevakning av ekonomiska styrsystem och stimulera forskning som går djupare in på mekanismerna bakom social ojämlikhet och hälsa, sa han.

Enligt Lennart Gabrielsson, vice ordförande i Sveriges kommuner och landsting, SKL, har det aldrig tidigare satsats så mycket på välfärd som i dag.

– Men nu handlar det om dem som inte hänger med. Det är troligen ett större helvete att leva i utanförskap i en rik omgivning. SKL kan bidra mycket i arbetet. Ett gott samhälle lämnar inga efter, sa han.

Lönsamt satsa på hälsa

Hälsoekonomiska analyser har visat att insatser mot ohälsa är lönsamt. Anna Månsdotter, utredare på Folkhälsomyndigheten, nämnde bland annat föräldraförsäkringsreformen, skolbaserade program mot cannabis, klamydiamåndagen och föräldrastödsprogram. Redan efter något år har till exempel fem analyserade föräldrastödsprogram gett tillbaka 2,2 kronor för varje satsad krona.