Det är en omfattande kartläggning av samhällets framtida kostnader för antibiotikaresistens som Folkhälsomyndigheten har påbörjat.

En hälsoekonomisk modell har tagits fram och med hjälp av den har Folkhälsomyndigheten räknat ut att merkostnaderna för vård (extra besök, extra vårddygn, smittspårningar) och läkemedel i dag ligger på 160 miljoner om året för behandling av infektioner med resistenta bakterier som ESBL, MRSA, VRE och PNSP (pneumokockinfektion med penicillinresistens).

Det är framför allt smittspårning och slutenvård som drar stora kostnader.

Men det kan bli ännu dyrare i framtiden. Folkhälsomyndigheten ska nu skissa på olika framtidsscenarier, från bästa tänkbara situation vilket skulle vara ett liknande resistensläge som i dag, till sämsta tänkbara läge med kraftigt ökade resistensnivåer.

Partisamtal om resistensstrategi

Regeringen har bjudit in Allianspartierna och Vänsterpartiet till ett blocköverskridande samtal om antibiotikaresistens i början av mars. Den tio år gamla strategin mot antibiotikaresistens ska förnyas.

– Sverige är en viktig förebild liksom en aktiv internationell part i arbetet mot antibiotikaresistens, och en förnyad strategi kan bidra till att vi fortsätter att vara det, säger folkhälso- sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström i ett pressmeddelande.