Det visar Socialstyrelsens årliga rapport om tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvården i Sverige.

Mellan åren 2007 och 2012 ökade tillgången på sjuksköterskor och barnmorskor med fyra procent. Men efterfrågan på dessa personalgrupper är ännu större.

Bristen är störst på grundutbildade sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor inom framför allt psykiatrisk och geriatrisk vård, anestesi- intensiv- och operationsvård.

När det gäller bristen på barnmorskor ser det väldigt olika ut i olika delar av landet.

Spcialistsjusköterskor minskar

Mellan 2007 och 2012 minskade tillgången på specialistsjuksköterskor med sex procent. Enligt Socialstyreslens analys beror det bland annat på att:

  • Det inte lönar sig ekonomiskt för sjuksköterskor att specialistutbilda sig.
  • Efter utbildningen skiljer sig inte arbetsuppgifterna nämnvärt från de sjuksköterskan hade innan specialiseringen.
  • Arbetsgivarna ofta prioriterar lokala eller regionala vidareutbildningar framför utbildningar som leder fram till en skyddad specialistbeteckning.

Men det har börjat förändras. Under det gångna året har flera landsting och regioner infört olika former av betalda specialistutbildningar, exempelvis Vårdförbundets modell med akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor, AST. Också en ny roll som avancerad specialistsjuksköterska har introducerats i vården.

Hög sjukskötersketäthet och fler män

Trots bristen på sjuksköterskor är sjukskötersketätheten den femte högsta jämfört med andra länder i EU/ESS.

En intressant detalj i Socialstyrelsens rapport är att allt fler män utbildar sig till sjuksköterska. År 1995 utgjorde männen åtta procent av de sysselsatta sjuksköterskorna, mot tretton procent år 2012.