Hundar i vård och omsorg har blivit vanligare, framför allt i äldreomsorgen. Många studier visar att hundar har positiva effekter på välbefinnande och tillfrisknande hos sjuka.

Det kräver ny kunskap hos personalen både om hundarna, men också om risker för allergi, smittspridning och rädsla. Patienter, anhöriga och personal måste förberedas för att resultaten ska bli positiva.

Förra året publicerade Socialstyrelsen och andra berörda myndigheter en vägledning med fokus på lagar och föreskrifter.

Smittspridning

Nu kommer en kompletterande vägledning som är mer praktiskt inriktad, för att hjälpa intresserade vårdgivare. Den handlar om allergi, arbetsmiljö, smitta och smittspridning, risk för fysiska skador på människor och hundar, hundrädsla, hundens hälsa och mentala välbefinnande och försäkringar.

I arbetet med vägledningen har förutom Veterinärförbundet även företrädare för Astma- och allergiförbundet, Svenska barnläkarföreningen, Svenska terapihundskolan, Svenska läkarsällskapet, Uppsala universitet och fackförbundet Kommunal deltagit.

I vägledningen finns en litteraturöversikt, med tips om forskning som beskriver hundars effekt som hjälpmedel i vård och omsorg.

Astma- och allergiförbundet

Astma- och allergiförbundet har en restriktiv hållning till att hundar införs i vård och omsorg. De är positiva till att vägledningen Hundar i vård och omsorg arbetats fram.

– I dag införs hundar på ett helt oordnat sätt. Om hundar ska finnas i vården måste det ske på ett säkert sätt för att minska risken för besvär hos allergiker, säger Maritha Sedvallson, förbundesordförande i Astma- och allergiförbundet.

18 procent av befolkningen är allergiska mot pälsdjur, vilket kan innebära konsekvenser för både patienter och personal när hundar är en del av vården.

– Därför är dokumentet oerhört viktigt. Vi hoppas att alla Sveriges kommuner och landsting tar ansvar för utbildningsinsatser, säger Maritha Sedvallson.