Socialstyrelsen beräkningar bygger på FN:s barnfonds uppskattningar av förekomsten av könsstympning i 27 afrikanska länder.

Kvinnlig könsstympning är förbjuden i Sverige sedan 1992 och uppskattningen gäller flickor och kvinnor som könsstympades innan de kom till Sverige. Beräkningen visar också att omkring 7 000 av de 38 000 är flickor under 18 år.

Bedömt risken

Den första januari infördes en ny diagnoskod för könsstympande ingrepp sedan Världshälsoorganisationen tagit fram en ICD-kod som Socialstyrelsen översatt till svenska.

– Det innebär att vi i framtiden tydligare kommer att kunna uppskatta behovet av vård eftersom vi får bättre möjligheter att följa hur många kvinnor som söker vård relaterad till könsstympning via patientregistret, säger Socialstyrelsens utredare Malin Ahrne.

Socialstyrelsen har också gjort en statistik beräkning av hur många flickor som skulle kunna riskera att utsättas för könsstympning och landat på 19 00 flickor. Myndigheten påpekar att det inte betyder att alla löper en reell risk att drabbas. Beräkningen bygger på antalet flickor under 18 år med en mamma född i ett land där könsstympning är vanligt.

140 miljoner i världen

– Det behövs mer kunskap i i vården för att kunna ta emot flickor och kvinnor som är könsstympade och ge dem god vård, konstaterar Malin Ahrne.

Socialstyrelsen håller tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, SKL, och landstinget Östergötland en konferens i ämnet i början av februari. Ett kunskapsstöd och en webbutbildning kommer också inom kort.

Världshälsoorganisationen uppskattar att drygt 140 miljoner flickor och kvinnor i världen är könsstympade.