Med- och egenfinansiering handlar om grundläggande värderingar i den offentliga hälso- och sjukvården. Det säger i dag Statens medicinsk-etiska råd, Smer, och uppmanar till eftertanke och återhållsamhet.

– Att lägga till pengar för att få någonting bättre i den offentliga vården såsom ett eget rum, bättre mat vid sjukhusvistelse, en mer avancerad lins eller hörapparat är inte etiskt godtagbart. Den samhälleliga diskussionen måste ske nu – innan medfinansiering införs i fler landsting, säger ordförande Kjell Asplund i ett pressmeddelande.

Var ska gränsen dras?

I dag publicerar rådet en rapport där etiska aspekter på vårdens finansiering har granskats och diskuterar var gränsen ska dras mellan offentligt finansierad vård och egenfinansierad.

I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver ordförande Kjell Asplund, tillsammans med ett antal ledamöter, att medfinansiering av vård redan har införts i vissa landsting. Den som betalar extra kan få en mer sofistikerad hörapparat eller en speciallins insatt vid starroperationen.

Etiska dilemman

Men det finns etiska dilemman med att patienter kan betala för dyrare alternativ: Vård ges inte på lika villkor, undanträngningseffekter kan skapas, förtroendet för den offentliga vården kan minska, betalningsviljan för den skattefinansierade offentliga vården kan undergrävas.

Så även om medfinansiering innebär att valmöjligheterna ökar för dem som har råd anser Smer att hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf är viktigare: Den som har största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde.

Olikheterna ökar

Eftersom en del landsting har infört medfinansiering och andra inte, har olikheterna över landet ökat. Det strider också mot lagens intentioner om vård på lika villkor, anser Smer.

Även den egenfinansierade vården där patienten står för hela kostnaden tas upp i debattartikeln. Den ges ofta av privata vårdgivare och rådet anser att patienter som önskar ingrepp som innebär små medicinska effekter bör stå för hela kostnaden.