Det vetenskapliga stödet för sprututbyte är överväldigande och både Socialstyrelsen, och dåvarande Smittskyddsinstitutet och Folkhälsoinstitutet, har i omgångar rekommenderat verksamheten.

Ändå är det i dag bara i Lund, Malmö, Kalmar, Stockholm, Helsingborg och Kristianstad som injektionsmissbrukare erbjuds rena sprutor och nålar.

8 000 injicerar droger

Nu gör Folkhälsomyndigheten ett nytt försök. I en ny vägledning i kampen mot spridningen av hepatit B och C samt hiv rekommenderar man en rad åtgärder och konstaterar att sprutbytesverksamhet är central i det arbetet.

Nya beräkningar från Socialstyrelsen visar att omkring 8 000 personer injicerar droger i Sverige. Det är färre än vad tidigare skattningar kommit fram till. 

2008 och 2011 beräknades Örebro, Värmland och Södermanland ha flest injektionsnarkomaner per 1 000 invånare, med 1,8 respektive 1,7 och 1,6. I Stockholm och Skåne är de siffrorna 1,3 och i Kalmar län 1,0. 

Börjat med droger tidigt

Mer än hälften av dem som injicerar narkotika började med droger i 14–15 års-åldern och hälften hade injicerat första gången vid 18–19 år.

De är en grupp som har en hög sjukdomsbörda och en kraftigt ökad risk att dö i förtid. Folkhälsomyndigheten föreslår ett strukturerat sätt att arbeta hälsofrämjande för att förhindra smittspridning bland dem.

 Lågtröskelverksamheter är effektivast

– För individen kan insatserna öka möjligheten till ett liv utan allvarliga eller dödliga infektionssjukdomar. För samhällets del handlar det om att öka förutsättningarna för en mer jämlik hälsa, säger Johan Carlson, generaldirektör vid Folkhälsomyndigheten.

Lågtröskelverksamheter är enligt myndigheten det mest effektiva sättet att nå personer som injicerar droger. De bör erbjuda grundläggande och individanpassad vård och omsorg, till exempel vaccination, testning och rådgivning, sprutbyte samt möjlighet att träffa kurator, barnmorska och att länkas vidare till andra stödjande insatser.