Orsaken till fackets agerande - att säga nej till alla nya lokala nattavtal - är en strategi som Vårdförbundets styrelse fattade beslut om i höstas, efter en överenskommelse mellan de lokala ordförandena i förbundsrådet.

För dåliga villkor

Målet är att försöka tvinga fram bättre nattvillkor i det viktiga och mer långsiktiga centrala avtalet – de allmänna bestämmelserna, AB – i stället för att detta bara ska finnas i kortsiktiga lokala avtal som arbetsgivarna lätt kan säga upp, med bara tre månaders uppsägningstid.

När det inte finns lokala avtal gäller det centrala avtalet AB, som förhandlas med Sveriges kommuner och landsting, SKL. Här är nattvillkoren dåliga. De ger lite återhämtning och är inte anpassade till dagens avancerade hälso- och sjukvård, där många blandar dag och natt och arbete på natten innebär hårt jobb.

Svårt att nå resultat

Trots få framsteg i nattarbetstidsfrågan förlängde Vårdförbundet det centrala avtalet med SKL strax innan jul. Det enda löfte som hittills getts från arbetsgivarorganisationen är att diskussionen om nya nattvillkor ska fortsätta. Detta knapra resultat har gjort Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro ännu mer övertygad om att förbundet måste hålla fast vid sin strategi: Att säga nej till lokala nattavtal.

I kontakten med SKL och region- och landstingsdirektörer får Vårdförbundet hela tiden höra att det inte finns något intresse hos arbetsgivarna att förbättra de centralt reglerade villkoren eftersom det går att teckna lokala avtal.

– Då måste vi sätta tryck lokalt genom att inte teckna några nya lokala nattavtal. Arbetsgivaren tvingas då använda sig av de allmänna bestämmelserna, AB, och upptäcka att det inte fungerar, att villkoren där inte håller för dagens avancerade hälso- och sjukvård, säger Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande.

Medlemmarna drabbas

Att villkoren i AB inte håller innebär ju i praktiken att det blir en katastrofal arbetsmiljö för väldigt många medlemmar?

– Ja, jag vet. Vi behöver få medlemmarna att förstå att vi gör detta för att vi långsiktigt ska orka ett helt yrkesliv. Vi måste få ett AB som fungerar i dagens hälso- och sjukvård och säkra bra villkor på lång sikt. Jag förstår inte hur vi ska kunna sätta tryck om vi fortsätter skriva lokala avtal, som vi vet att arbetsgivare säger upp när ekonomin blir sämre, som är kortsiktiga och som gör det svårt för chefer i vården att leda.

Ber om uthållighet

Sineva Ribeiro ber om uthållighet och mer medlemsaktivism. För det verkar vara först när medlemmarna själva agerar kännbart radikalt som arbetsgivarna backar, förklarar hon och tar specialistsjuksköterskorna vid barnintensiven i Lund som exempel, som sade upp sig när deras villkor kraftigt försämrades för två år sedan.

Att från fackets sida säga upp alla redan gällande lokala nattavtal för att sätta ytterligare press på SKL är inte aktuellt just nu, enligt Sineva Ribeiro.

När tror du att det ett nytt centralt nattavtal kan bli verklighet?

– Jag önskar att jag kunde svara i morgon. Men jag vet inte. Jag hoppas att vi har en lösning till AB-förhandlingarna nästa år.

Läs mer:
Strategins konsekvenser ute i landet: Dalarna, Norrbotten, Skåne