Förr var nyexaminerade sjuksköterskors högsta önskan att få ett jobb på ett akutsjukhus, eftersom det är där de på kort tid kan skaffa sig den kliniska erfarenhet som krävs för att klara yrket.

Men sjuksköterskorna har på senare åt blivit allt tuffare i sina lönekrav, inte minst sedan studenterna startade löneupproret 24K. Om ingångslönen inte är tillräckligt hög i landstingen väljer de andra arbetsgivare.

Allt sämre arbetsmiljö

I takt med att landstingens akutsjukhus har fått svårare att rekrytera sjuksköterskor har arbetsmiljön blivit allt sämre för dem som jobbar kvar. Färre händer ska göra allt mer, vilket har lett till en ond cirkel där även de mest erfarna sjuksköterskorna har börjat söka sig till andra arbetsplatser.

Andelen specialistsjuksköterskor inom vården har sjunkit ganska drastiskt under senare år. Bland annat för att de efter genomgången specialistutbildning ofta får samma arbetsuppgifter som innan de specialicerade sig. Dessutom blir lönen ofta inte så mycket högre än tidigare, däremot studielånen.

– Visst finns det fler sjuksköterskor i dag, men när de erfarna slutar har allt färre den kompetens som behövs för att vården ska bli effektiv och bra för patienten, sa Vårdförbundets vice ordförande Johan Larson, i en paneldebatt om personalbristen inom vården.

"Med 50 000 i lön är bristen borta"

Johan Larson var den enda i panelen som presenterade en enkel lösning som troligen snabbt hade löst bristen på sjuksköterskor inom vården, även om det är föga troligt att arbetsgivarna uppskattar hans förslag.

– Ge sjuksköterskorna 50 000 kronor i månadslön så kommer de tillbaka. När de blir fler blir arbetsmiljön bättre för alla, och då stannar även de mest erfarna kvar i vården.

När Johan Larson fick frågan hur sjuksköterskornas arbetsmarknad ser ut i dag blev svaret att arbetsmarknaden är god, men att de trots det inte får så mycket mer i lön eftersom det finns en lång tradition av att inte värdera kvinnors arbete.

"Finns inga andra alternativ"

– Ska vi få ordning på det här måste den traditionen brytas. Lönerna måste upp, det finns inget annat alternativ. Annars blir konsekvensen att patienterna får sämre vård, och det är de svagaste grupperna som får betala det högsta priset.

I paneldebatten deltog också Agneta Jöhnk, chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik vid Sveriges kommuner och landsting, SKL.

– Som arbetsgivare behöver vi naturligtvis göra mer för att vara attraktiva. Vi behöver kunna erbjuda möjligheter att göra karriär. Både ur löne- och kompetensutvecklingssynpunkt tror jag att vi kan bli mycket bättre, sa hon.

Samtidigt påpekade hon att Vårdförbundets medlemmar är de som har haft den bästa löneutvecklingen av SKL:s yrkesgrupper under de senaste tio åren.

I likhet med Johan Larson uttryckte hon en oro för bristen på specialistsjuksköterskor. Hon var också bekymrad över att högskolor lägger ner biomedicinska analytikerutbildningar på orter där det råder ett skriande behov på deras kompetens.

– Där har vi från SKL en match att ta med universitetsvärlden, sa Agneta Jöhnk.