Operation Pangea, som Interpol kallar razziorna, avslutades för en vecka sedan. Varje gång den genomförs hittas stora mängder preparat till försäljning som utsätter användaren för en stor risk. Det är falska läkemedel som utger sig för att vara likvärdiga med de riktiga. Den här gången beslagtogs bland annat blodtrycksmediciner, piller för erektil dysfunktion och cancerläkemedel.

För vården är det ett stort problem när människor väljer att köpa sina mediciner utanför de kontrollerade kanalerna. För patienterna kan preparaten vara alltifrån verkningslösa till livshotande.

Men går det att hejda?

– Ja, men inte med stora tekniska lösningar utan vården måste byta tankesätt. Det gäller att arbeta med människor, inte för dem, sade José Carlos Gomes, dekan på hälsohögskolan i portugisiska Leira, när han pratar om ämnet på den internationella sjuksköterskekongressen, ICN, i Seoul.

José Carlos Gomes José Carlos Gomes.

Han vill se ett personcentrerat arbetssätt, och säger att hälsa är något som skapas varje dag, i varje liten detalj som en sjuksköterska gör.

Den som månar om att fråga hur patienten ser på sin vård kommer att få veta och få chansen att förklara varför de billiga, falska läkemedlen är ett dåligt val. Och slutar patienten att köpa så faller marknaden.

José Carlos Gomes lägger förstås inte allt på sjuksköterskors axlar. Det gör inte heller Världshälsoorganisationen, WHO. Den politiska viljan saknas, har WHO uttryckt, och hoppas få fart på regeringar så att de stiftar lagar, ser över straffen och så vidare. Men det går trögt.