Som Vårdfokus rapporterat de senaste dagarna sprids en ny variant av multiresistenta tarmbakterier, som kallas ESBL carba, snabbt inom vården i Grekland och Italien. Den har uppstått genom mutation av ESBL i framför allt Indien och USA och nu också nått Sverige, med 46 smittade kända fall förra året.

All användning av antibiotika driver fram resistens hos bakterier. När de utsätts för läkemedlet överlever de mest motståndskraftiga och tar över.

Förbjudet för att växa fort

Både sjukvården och djurhållningen i Europa använder stora mängder antibiotika. Detta trots förbudet sedan år 2006 att ge livsmedelsproducerande djur antibiotika för att de ska växa snabbare. Svenska bönder har visat att det är helt onödigt om djuren tas om hand på ett bättre sätt.

Men inom EU används fortfarande 8 000 ton årligen, jämfört med 3 400 ton för människor. I de flesta medlemsländer är det tillåtet för veterinärer att tjäna pengar på antibiotika som de skriver ut till lantbrukarna.

– Det är ett bekymmer. Det blir en intressekonflikt för dem att minska användningen av antibiotika. ESBL, MRSA och VRE smittar mellan människa och djur. Men just ESBL carbas utveckling kan inte skyllas på djuruppfödningen, då karbapenemer inte används till djur, säger Christina Greko, expert på Statens veterinärmedicinska anstalt.

Ett enzym på tarmbakterier

Karbapenemer är den antibiotikatyp som används för att klara av tarmbakterier med ESBL. Nu har ett enzym på ESBL muterats fram som också är resistent mot karbapenemer – ESBL carba.

Christina Greko håller med de framstående infektionsläkare Vårdfokus tidigare intervjuat, om att ESBL carba är det mest oroande som pågår nu inom resistensutvecklingen. Bakterien saknar helt rekommenderad behandling.

Resistensen sprids skickligt genom att bakterierna överför den till andra sorters bakterier, som kan vara betydligt farligare för människan.

Ingen MRSA hos svenska grisar

I en färsk rapport från Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, framgick att ESBL minskar bland svenska kycklingar.

– Annars är den mest glädjande nyheten från början av det här året att det inte hittades några MRSA-bakterier bland svenska avelsgrisar, säger laborator Björn Bengtsson på SVA.

Resistensläget hos djur är sämre i andra länder. I Danmark visar prov från danska slakterier att nästan nio av tio grisar bär på en MRSA som kan smitta till människor. Den utgör idag en tredjedel av de nya MRSA-fallen där människor drabbas i Danmark och fyra har dött.