Granskningen omfattar 25 slumpmässigt utvalda grundskolor, där nära 3 000 elever i årskurs sex till nio svarat på en enkät. Svaren visar att många elever mått dåligt eller varit oroade på grund av otrygghet och stress under det senaste året.

Trots det uppger endast 16 procent att de träffat en kurator, och 4 procent en skolpsykolog under det senaste året.

– Så här ser det nog ut på de flesta håll i Sverige. Psykologerna jobbar i första hand med dem som har specifika svårigheter. Det är i första hand skolsköterskan som träffar eleverna, vilket 50 procent i undersökningen uppger att de har gjort det senaste året, säger Agnetha Fredin, ordförande i Riksföreningen för skolsköterskor.

Bristande kunskaper

I många fall känner eleverna inte till elevhälsans uppdrag och funktion. En orsak kan vara att begreppet är relativt nytt och ännu inte satt sig, tror Agnetha Fredin.

– De flesta vet nog vad skolsköterskan gör, samtidigt tänker man inte på oss i första hand vad gäller psykisk ohälsa. Där måste vi bli bättre på att berätta vad vi gör och vad vi kan erbjuda.

Handlingsplan behövs 

I de fall psykisk ohälsa upptäcks är skolorna snabba på att agera. Men enligt Skolinspektionen får eleverna inte tillräckligt med rutinmässigt stöd för att bemöta eller förhindra uppkomst av psykisk ohälsa. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet initieras och genomförs ofta av lärare utan medverkan av psykolog eller annan personal från elevhälsan.

– Vi är duktiga på att upptäcka ohälsa, men inte hur man jobbar vidare med det. Det behövs en tydlig handlingsplan och ett större samarbete inom hela elevhälsan, säger Agnetha Fredin.

Varför tror du att det ser ut så här?

– Den psykiska ohälsan har ökat under de senaste åren, samtidigt som resurserna är oförändrade. Jag tror att det behövs en satsning på alla professioner inom elevhälsan.

I granskningen pekar Skolinspektionen på vad skolor kan göra för bättre möta elevernas behov:

  • Öka kunskapen om elevhälsans funktion och hur man kan ta hjälp.
  • Låt elevernas hälsa få påverka skolans utvecklingsarbete, på samma sätt som kunskapsresultaten gör.
  • Elevhälsoarbetet ska bedrivas systematiskt. Det ger större möjlighet för rektor och huvudman att besluta om omfattning och organisation av elevhälsans personal.
  • Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ska vara av generell karaktär, och omfatta samtliga elever. Elever ska inte behöva känna skam över att ta hjälp.

Läs hela rapporten från Skolinspektionen här.