En ny metod för att studera proteiner, som inte kräver avancerad utrustning, specifika laboratorier eller dyra reagens, har tagits fram vid Uppsala universitet.

I ett pressmeddelande beskriver forskarna hur metoden skulle kunna utvecklas vidare för att användas inom vården, till exempel för sjukdomsdiagnostik.

I dagsläget behövs ofta mycket avancerad och dyr utrustning för att studera proteiner och hur de interagerar med varandra.

Antikroppar binder till proteiner

Metoden bygger på att antikroppar binder antingen till två ställen på samma protein eller till två olika proteiner som befinner sig mycket nära varandra.

Till antikropparna har man kopplat dna-strängar som kan sätta ihop sig med varandra om de kommer tillräckliga nära. Då startar en kedjereaktion där fler och fler dna-strängar kopplar ihop sig. På varje dna-sträng sitter en fluorescerande substans som lyser upp när det bestrålas med en ljus av en viss våglängd.

Ju fler ljuspunkter desto fler proteiner

– När kedjereaktionen har pågått ett tag har tillräckligt många fluorescerande molekyler bundits in för att man ska kunna se dessa som ljuspunkter i ett mikroskop. Det betyder att där det finns en ljuspunkt finns det protein som man vill studera. Ju fler ljuspunkter desto mer av proteinet, säger Ola Söderberg som tillsammans med Masood Kamali-Moghaddam och forskarkolleger har utvecklat tekniken.

I kedjereaktionen ingår inga enzymer, vilket innebär att metoden kan användas i rumstemperatur. De mikroskop som används är relativt enkla och finns på vanliga sjukhuslaboratorier redan i dag.

Metoden har utvecklats i samarbete med forskare i Uppsala, Skottland och Österrike. Resultaten har publicerats online i tidskriften Nature Communications (se länk till höger).