Sjuksköterskan Ulrika Källman har utvärderat olika aspekter av vändscheman och lagt fram sin avhandling vid Hälsouniversitetet i Linköping. Hennes mål är att minska uppkomsten av trycksår för patienter i riskzonen.

Vilka lägen förebygger mest?

– Min forskning blir ett bidrag till framtida riktlinjer kring hur vändscheman kan och bör utformas, säger Ulrika Källman, som driver det trycksårsförebyggande arbetet på Södra Älvsborgs sjukhus.

Sedan länge använder sjuksköterskor ofta vändscheman, med tidsintervaller och viloställningar. Men det saknas forskning bakom riktlinjerna kring hur ofta patienter bör vändas och vilka positioner som förebygger bäst.

– Tidigare rutiner har framför allt varit baserade på evidens som hämtats från djurstudier och traditioner från 60-talet.

Läkemedel spelar in

Ulrika Källmans forskning visar att de läkemedel patienten har ordinerats kan ha betydelse för rörelseförmågan. Dessutom visar den att blodflödet varierar beroende på ställning. Den mest fördelaktiga ställningen var att ligga tippad åt sidan med 30 grader.

Trycksår bildas i alla situationer där huden utsätts för långvarigt tryck och cirkulationen i området är försämrad. Äldre och rörelsebegränsade tillhör riskgruppen och kan inte alltid göra lägesändringar på egen hand.

– Ibland tar det bara några timmar innan ett trycksår uppstår, men när det väl har kommit kan det ta lång tid att läka. Det gör ont för patienten och är resurskrävande för vården.