Florence Dorwie är född och uppvuxen i Sierra Leone, men viljan att utvecklas tog henne till USA. Där har hon utbildat sig till sjuksköterska, doktorerat och är nu lärare för den högre nivå av specialistsjuksköterskor, nurse pracitioner, som finns i USA på Columbia universitet i New York.

Florence Dorwie har tillsammans med professor Elaine Pattersson vid Ramapo college i New Jersey sedan 2005 samarbetat med Njala universitet i Sierra Leone för att öka den akademiska nivån på sjuksköterskor i landet.

Den enda i gruppen som åkte

De var en grupp med 19 personer på väg från New York till Sierra Leone för att undervisa i maj 2014. Då kom ebola till landet och tre personer avled snabbt. Alla andra i gruppen avbokade sin resa, men Florence Dorwie kände att hon måste åka till hemlandet, trots ingående kunskaper om ebola.

Foto: Leni WeilenmannRedan flera år innan ebola bröt ut hade de två omvårdnadsforskarna och lärarna Elaine Pattersson och Florence Dorwie startat ett projekt för att utbilda sjuksköterskor i Sierra Leone.

Hon chockades av attityden hon möttes av på Sierra Leones hälsodepartement och myndigheter när hon larmade om den stora faran för befolkningen. Ingen tog sjukdomen på allvar, för tidigare utbrott i Afrika hade inte inneburit lika stort lidande och dödlighet som utbrottet nu ledde till.

– De var i total förnekelse i maj 2014, när man fortfarande hade kunnat stoppa det stora utbrottet. Dessutom litar befolkningen inte på regeringen och är rädda för att söka vård. De förväxlade symtomen med malaria och fick hjälp för sent, säger hon med sorgsen min.

Eftersatt sjukvård efter krig

Landets sjukvård var eftersatt efter elva års inbördeskrig. Det fanns en läkare på 35 000 invånare och många sjuksköterskor saknade högskoleutbildning. Spädbarnsdödligheten var skyhög och en av åtta mammor dog under graviditeten, förlossningen eller närmaste tiden efteråt.

Florence Dorwie satte igång att undervisa om ebola på de kliniker hon brukade samarbeta med under de två veckor hon var kvar.

– Jag berättade hur smittsam sjukdomen är och att skyddsutrustning behövs. Men de saknade all form av skyddsutrustning.

Ville åka tillbaka med WHO

Väl hemma igen ansökte hon om tjänstledigt och erbjöd sig att åka tillbaka till Sierra Leone med Värdshälsoorganisationen, WHO. Hon har ännu inte blivit skickad, men själv startat en liten organisation som ger stöd till sjuksköterskor där.

Under september och oktober 2014 spreds sjukdomen snabbt i Sierra Leone, Liberia och Guinea och omvärlden fick upp ögonen för hälsokatastrofen. I dag har över 8 600 personer smittats i Sierra Leone varav 3 545 har avlidit.

Liberia har förklarats ebolafritt, men inte Sierra Leone ännu. Landet har ännu inte klarat två inkubationstider på vardera 22 dagar, vilket är kravet.

Det är ofattbart för Florence Dorwie, som berättade sin historia under den internationella sjuksköterskekongressen, ICN, i Seol i Sydkorea, där förvånansvärt få punkter handlade om ebola.

Florence Dorwie jämför Sierra Leones långsamma uppvaknande vad gäller ebola med den snabba reaktionen från den sydkoreanska regeringen vid det pågående utbrottet av virussjukdomen mers, också den känd för sin höga dödlighet. Men Sydkorea har stora resurser till effektiv smittspårning och skyddsutrustning.