Vårdfokus har tidigare berättat om hur Karolinska universitetssjukhuset rundade upphandlingslagstiftningen när de tog emot gratis konsultstöd från firman Boston Consulting Group, BCG, vid införandet av värdebaserad vård.

Timpris för konsult: 2 300

Karolinska har samarbetat med BCG vid flera tillfällen. Det är ett multinationellt bolag med gedigen erfarenhet av sjukvård, och ett av konsultbranschens saftigaste timpriser, 2 300 kronor för de mest erfarna konsulterna. På drygt fyra år har de fått uppdrag för 90 miljoner på sjukhuset.

  • Under perioden 2012 till 2014 betalade Karolinska över 1,2 miljarder kronor till olika konsultbolag.
  • Bara under förra året var summan 436 miljoner kronor.
  • Det är 186 miljoner över budget, vilket motsvarar kostnaden för 400 heltidsanställda sjuksköterskor under ett år.

Budgeten för inhyrd personal sprängdes också, fast inte lika mycket: 130 miljoner. Ändå är det ökade löner, främst för sjuksköterskor, som lyftes fram som huvudsaklig orsak till förra årets stora minus med 561 miljoner kronor.

Flera konsultuppdrag

En del av de ökade konsultkostnaderna beror på arbetet med Nya Karolinska. Sommaren 2011 fick sjukhusledningen uppdraget att planera för verksamhetsinnehåll, inflyttning och driftsättning av verksamheter på det nya sjukhuset.

Redan hösten 2011 insåg man att det behövdes kvalificerat konsultstöd för att komma igång. Genom upphandling tilldelades BCG två kontrakt, varav den ena gällde en projektledartjänst.

Det andra gällde strategirådgivning och var mer omfattande. Här hamnade BCG och två andra bolag lika poängmässigt. Efter intervju med sjukhusledningen vann BCG, trots att de var dyrast.

Utgifterna skenade

Bara efter några månader hade utgifterna för de två uppdragen skenat. I december skriver biträdande sjukhusdirektör Mikael Forss ett mejl till den ansvarige på BCG, där han förklarar att flera konsulter arbetat långt utöver normal arbetstid – 80 timmar i ett fall.

I ett mejlsvar dagen efter ger huvudkonsulten två förklaringar:

"Dels drog vi igång tillsammans med full fart för att lösa de akuta uppgifterna för handen utan att sätta av tid för att enas om hur vi skulle hantera behov av mer kapacitet, ta beslut och diskutera kostnaderna, hur vi skulle göra tidredovisning etc. Det andra är att vi normalt har en fast avgift för ett projekt, som baseras på antal konsulter som vi tillsammans med klienten enas om krävs för en specifik uppgift. [---] I det ramavtal vi har med SLL (Stockholms läns landsting, reds. anm.), är debiteringen timbaserad och för att komma i närheten av den kostnad vi normalt debiterar för våra team, behöver vi här debitera ut den faktiska arbetstiden. I genomsnitt ligger den på 60 timmar och många veckor i komplexa projekt tyvärr en bra bit över det också."

Biträdande sjukhusdirektör Mikael Forss säger till Vårdfokus att mejlväxlingen var ett sätt att styra in projektet på ett "rimligt timantal och enligt de avtal som gäller."

– Det var en intensiv dialog kring hur avtalet skulle tillämpas på bästa sätt. Jag utgår från att debiteringen var inom de ramar som avtalet medgav, säger han.

Svårt att kontrollera

Påståendet är svårt att kontrollera eftersom avtalen är luddigt skrivna. De beskriver ungefärlig omfattning, antal konsulter och projektlängd, men innehåller också en brasklapp om att insatsen kan utökas – i stort sett hur som helst.

Vårdfokus granskning visar att BCG debiterade 5,7 miljoner kronor för de två uppdragen under perioden oktober till december 2011. Inte ens om vi tar rejäl höjd och räknar på att samtliga konsulter jobbat 80 timmar i veckan kommer vi upp i den nivån.

Upphandlingslagstiftningen innehåller inga tvång om hur avtal ska utformas vad gäller omfattning och pris. För den sakens skull kan myndigheter inte ta sig vilka friheter som helst.

Avtalen var dåligt skrivna

– En upphandling och ett förfrågningsunderlag måste vara tillräckligt precist för att man ska kunna förstå var det är som efterfrågas och vad kontraktet egentligen innebär, annars kan det vara ett brott mot transparensprincipen, säger Elins Rosén, upphandlingsjurist på tillsynsmyndigheten Konkurrensverket.

Stanley Holsteiner, chef för Programkontoret och den som koordinerar alla projekt kring Nya Karolinska, tillträdde sin tjänst efter att avtalen med BCG slutits. Han tycker att uppdragen var dåligt beskrivna.

– Man hade inte specificerat antalet timmar som fick upparbetas per
konsultnivå under en viss tidsperiod. Det är orsaken till att beloppet
översteg avtalsnivån. Det var inte alls bra, men vi har rättat till det i
efterföljande upphandlingar, säger han.

Kostade över 600 000 per vecka

I mars 2014 kammade Boston Consulting Group hem det senaste stora avtalet, bland annat om vårdinnehållet på Nya Karolinska sjukhuset. BCG och konkurrerande firman McKinsey fick samma poäng på kvalitet och erfarenhet. Prisskillnaden var desto större: BCG kostade 618 270 kronor – per vecka, McKinsey 406 100 kronor.

Ändå vann inte McKinsey. Eftersom båda låg mer än dubbelt så högt som lägsta budgivare räknas det i Karolinskas upphandlingsmodell som att priserna är likvärdiga. Det hela fick därför avgöras genom intervjuer, där BCG stod som segrare.

Kunde blivit billigare

Vårdfokus uträkning visar att kontraktet hade blivit cirka sju miljoner kronor billigare om McKinsey fått uppdraget.

Biträdande sjukhusdirektör Mikael Forss anser att jämförelsen haltar. Intervjuerna visade att BCG var det bästa valet då deras konsulter har akademiska meriter inom medicin.

Även kostnadsmässigt blev resultatet bra, menar han. Projekten var redan bemannade av företagets konsulter.

– Det skulle innebära för lång och krävande uppstartstid för nya konsulter, med stor risk för förseningar, säger han.

Har fått mer än planerat

Konkurrensverket kan inte uttala sig om outredda fall, men är kritisk till den sorts prisvärderingsmodell som Karolinska använder och att upphandlingar avgörs genom intervjuer. De anses svåra att förena med lagstiftningens principer om likabehandling och transparens.

Hittills har BCG fått drygt 20 miljoner kronor för det senaste kontraktet, vilket är mer än planerat. Enligt Mikael Forss beror det på att de egna projektresurserna gick vidare till andra uppdrag internt på sjukhuset.

– Därför krävdes en tillfällig upptrappning av redan insatta personer, i detta fall konsulter från BCG, säger han.

Karolinska Universitetssjukhuset har haft som mål att sänka konsultkostnaderna, gäller detta även sjukhusledningen?

– Givetvis gäller det även för sjukhusledningen att se till att sänka sjukhusets konsultkostnader. Under föregående år använde vi olika typer av konsultstöd, detta för att komma till rätta med vår produktionsstyrning på sjukhuset. Vi underproducerade vård på sjukhuset och det var en mycket prioriterad uppgift att ge våra patienter den vård de behöver, säger Mikael Forss.