I en ny rapport från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, redovisas granskningen som i huvudsak bygger på intervjuer med 237 undersköterskor, sjuksköterskor, AT-läkare, specialistläkare och verksamhetschefer vid de 18 akutmottagningarna i Dalarna, Gävleborg, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västmanland samt Örebro.

Samstämmiga svar

Det är ingen munter läsning. Visserligen är ingen akutmottagning den andra lik, men av intervjuerna framgår det tydligt att samtliga akutmottagningar har gemensamma problem som påverkar patientsäkerheten negativt:

  • bristande kompetens
  • otillräcklig bemanning
  • vårdplatsbrist
  • otillräckliga lokaler
  • "fel patienter"
  • ökat antal patienter
  • bristande journalsystem
  • hög arbetsbelastning/långa arbetspass

Eftersom samstämmigheten på just de här punkterna var så stor mellan de olika akutmottagningarna menar Ivo att det troligen ser likadant ut på många andra akutmottagningar runt om i Sverige.

Vårdfokus har i flera artiklar beskrivit hur kaotiskt det under senare år blivit på många akutmottagningar, inte minst för att patientinflödet ökat samtidigt som det blivit allt svårare att rekrytera och behålla erfarna sjuksköterskor. Nyligen tog exempelvis regionledningen i Skåne beslutet att nattetid stänga akuten vid Skånes universitetssjukhus i Lund för i princip alla patienter som transporteras med ambulans.

Allt lägre krav ställs på kompetensen

Den bild som personal från olika akutmottagningar målat upp för Vårdfokus stämmer väl överens med den som Ivo presenterar efter sin granskning av de 18 akutmottagningarna.

Personalomsättningen bland sjuksköterskor är hög vilket lett till allt lägre krav på kompetensnivån vid nyanställningar. På vissa akutmottagningar har majoriteten av sjuksköterskorna arbetat mindre än två år. Av de 18 granskade akutmottagningarna var det bara fyra som krävde att sjuksköterskorna hade någon tidigare erfarenhet innan de anställdes.

Endast vid tre av sjukhusen anser majoriteten av de intervjuade att sjuksköterskebemanningen är tillräcklig. Arbetsbelastningen är hög, personalen känner sig ofta stressade och övertidsarbete, ibland med dubbla pass, är vanligt.

Ökad risk för felbedömningar

Ivos bedömning är att underbemanningen leder till en ökad risk för felbedömningar. Bland annat eftersom sjuksköterskorna inte hinner triagera, fullfölja ordinationer och/eller observera patienterna i tillräcklig utsträckning. Underbemanningen leder även till att information till patienter och läkare ibland brister.

Men det är inte bara erfarna sjuksköterskor som fattas på akutmottagningarna utan även kompetenta läkare. Ofta bemannas akuten av läkare som fortfarande är under utbildning och som ännu inte har fått sin legitimation.

Flera av de intervjuade vittnar om hur olyckligt det ibland kan bli när oerfarna läkare tvingas arbeta tillsammans med nyutbildade sjuksköterskor.