I länder som Indien och USA har tarmbakterier med ESBL utvecklat en ny resistensform, ESBL carba. De sprids nu snabbt i världen. I Europa är Italien och Grekland redan svårt drabbade.

– ESBL carba är det stora globala hotet nu. Det är ett otäckt framtidsperspektiv för det går så fort. Vi kan ta Italien som exempel, där hela slutenvården har spridning av en Klebisellabakterie med ESBL carba och väldigt få antibiotika fungerar, säger Otto Cars, infektionsprofessor och ordförande i React, ett internationellt nätverk som arbetar med resistensfrågor.

Enzymet skyddar bakterien

Enzymet ESBL carba bildas av tarmbakterier och gör dem motståndskraftig även mot det sista försvaret av antibiotika, karbapenemer. Det är produkter som den som arbetar i sjukvården känner igen under namn som Meronem och Tienam. ESBL carba finns spridd i många av världens länder, oklart hur mycket eftersom bara ungefär 25 procent har organiserad övervakning. Mest kända drabbade länder är Indien, Pakistan, USA, Storbritannien, Grekland, Italien och Rumänien.

– Men i Afrika har vi ingen aning om hur det ser ut. Så det är svårt att jämföra resistens globalt, säger Johan Struwe, sakkunnig inom resistens på Folkhälsomyndigheten, som tidigare arbetade på Världhälsoorganisationen, WHO, med resistensfrågor.

Varje fall smittspåras

I Sverige följs varje fall av ESBL carba upp med stort allvar. Smittan är anmälningspliktig och förra året upptäcktes 47 fall. Smittspårningen har hittills visat att alla fall blivit smittade utomlands. Men nyligen har Folkhälsomyndigheten upptäckt att några patienter också blivit smittade i Sverige.

Det är visserligen fortfarande få smittade, jämfört med "vanlig" ESBL. Men ESBL carba innebär ett värre hot, då den saknar rekommenderade behandlingsmetoder helt.

– Om den sprids tas karbapenemerna från oss också. Ju mer vi använder karbapenemerna desto mer driver vi fram resistens. Då återstår bara det gamla, numera ytterst sällan använda, läkemedlet kolistin. Men det har inte samma förmåga att nå ut i vävnaderna och kan dessutom orsaka svåra biverkningar, säger Karin Tegmark Wisell, överläkare och chef för mikrobiologiska avdelningen på Folkhälsomyndigheten.

Långt fler är smittade

Vanliga tarmbakterier som E.coli och Klebsiella med ESBL ökar snabbt i Sverige. Förra året rapporterades 8 902 fall. De som rapporterats är patienter som lagts in på sjukhus och screenats för att de uppgett riskfaktorer. Men långt fler kan vara bärare utan att veta om det, då studier visar att mellan 21 till 47 procent kommer hem från resor med bakterien i tarmen.

– Det vi ser är toppen av ett isberg. I Kina och Thailand har upp till 50 procent av befolkningen ESBL i sin normalflora, säger Karin Tegmark Wisell.

"Skulle hellre flyga hem"

På vissa sjukhus i Grekland används isoleringsrummen till de få patienter som inte bär smitta av resistenta bakterier, i stället för tvärtom.

– Om jag blev sjuk i Grekland eller Italien skulle jag ta flyget hem till svensk sjukvård om jag klarade resan, säger Otto Cars om smittrisken.

Resistenta bakterier utgör ett hot mot den moderna sjukvården. En lång rad behandlingar och kirurgiska ingrepp är beroende av förebyggande antibiotika. Det gäller allt från cancerbehandling till nya inopererade höftkulor.

Fler enkelrum behövs

Sverige har tack vare satsningar på minskad antibiotikaanvändning och skärpt vårdhygien lyckats förhållandevis väl. Men nu krävs mer preventiva åtgärder.

– Vi måste utnyttja vårt läge för att skydda oss mot den oundvikliga ökningen av ESBL carba som kommer att ske. Vården behöver fler enkelrum med egna toaletter, ökad takt på utskrivningarna och snabbare diagnostik. Men det är svårt att få gehör hos sjukvårdspolitiker, trots att det här är billiga åtgärder jämfört med kostnaderna i liv och pengar den dagen vi får ett utbrott med ESBL carba , säger Otto Cars.

I morgon presenterar Folkhälsomyndigheten en rapport om resistensläget och förbrukningen av antiobiotika i Sverige under 2014.