Vårdfokus har i tidigare artiklar berättat om värdebaserad vård, den styrmodell som hålls fram som arvtagare till utskällda New public management, NPM. Via ifrågasatta upphandlingar har värdebaserad vård letat sig in på universitetssjukhusen i Stockholm, Uppsala och Göteborg. Vid de tre sjukhusen prövas värdebaserad vård för olika patientgrupper.

Firman Boston Consulting Group har vunnit samtliga upphandlingar om värdebaserad vård till ett sammanlagt värde av 36,9 miljoner kronor.

Har väckt kritik

I korthet handlar det om att vården ska ersättas för vad den uträttar i stället för vad den producerar: en fungerande höft i stället för en utförd höftoperation. Detta ska ske genom så kallad vårdepisodersättning, som bland annat inkluderar rehabilitering och uppföljning. På så vis ska behandlingen av patienten bli mer heltäckande och ansvarsfull.

I modellen definieras värde som utfallet relaterat till kostnaden. Värde uppstår när man uppnår bättre utfall till samma kostnad eller samma utfall till lägre kostnad.

Just denna del har rört upp känslor. Under det senaste året har en hätsk debatt förts i Läkartidningen, där ena sidan liknar värdebaserad vård vid en uppdaterad variant av New public management, och den andra lyfter fram systemets alla fördelar.

"Skapat för konkurrens"

En av kritikerna är Karl Sallin, ordförande för ideella Svenska läkaresällskapets projekt "En värdefull vård", som bland annat syftar till att hitta alternativa styrformer av sjukvården.

– Det är oklart huruvida värdebaserad vård harmonierar med riksdagens prioriteringsplattform, där behovs- och solidaritetsprincipen är överordnad kostnadseffektivitetsprincipen. Det tål att påminnas att modellen är framtagen för att fungera i ett konkurrensutsatt system, som det amerikanska. Att den kan ha gynnsamma effekter för effektivitet där må så vara. Att applicera det i en icke-konkurrensutsatt svensk situation är något helt annat, säger han.

Oro för snabbt införande

Karl Sallin och ett flertal andra personer inom sjukvård och akademi som Vårdfokus har pratat med ställer sig positiva till det ökade patientfokuset och tror att vården kan utvecklas mycket med fler och bättre mätmetoder.

Samtidigt är de kritiska till att värdebaserad vård införs så snabbt och uttrycker en oro för vad modellen kan medföra. Kritiken kan sammanfattas så här:

  • Övertro på möjligheten att genom mätning fånga det väsentliga i vad en verksamhet gör och bör göra. Det som inte låter sig mätas riskerar att hamna i skymundan, exempelvis att skapa mening och trygghet i en situation av svår sjukdom.
  • Den förutsätter standardisering och passar därmed bara en liten del av svensk sjukvård, inte den stora massa som utgörs av äldre multisjuka patienter.
  • Evidens för värdebaserad vård finns huvudsakligen för just standardiserade sjukdomsförlopp som exempelvis höftledsoperationer.

Vårdförbundet har annan inriktning

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro förordar att blicken höjs bortom det vården alltid utgått ifrån: diagnoser, sjukhus och pengar.

– Vi vill ha någonting som omfattar hela människan, en personcentrerad vård. Det går att tillämpa på alla patienter, till skillnad från värdebaserad vård som bygger på diagnoser, medicinsk evidens, forskningsresultat – sådant som utgår från delar av människan. Sedan finns det säkert mycket som förenar de två och som kan driva förbättringsarbetet framåt.

Regeringen har tagit till sig av kritiken mot New public management och vill undersöka hur framtidens välfärd kan styras. Bollen ligger just nu hos finansdepartementet och civilministern Ardalan Shekarabi, som ännu inte har presenterat några tydliga planer eller förslag.

Kort svar från regeringen

Vårdfokus ställde ett antal frågor till regeringen om värdebaserad vård. Bland annat undrade vi om modellen riskerar att rubba prioriteringsordningen i hälso- och sjukvården, och om värdebaserad vård är en tillräckligt utredd modell för att kunna införas på bred front i svensk hälso- och sjukvård. Efter drygt tre veckor får vi ett kortfattat svar från en pressansvarig:

"Ansvaret för utformningen av styrsystem inom sjukvården vilar primärt hos landstingen. Regeringen har inte tagit ställning till enskilda styrmodeller som tillämpas av landstingen. Till hösten kommer en utredning att tillsättas som, i nära samarbete med kommuner och landsting, ska undersöka en ny styrning av välfärden bortom NPM."