Vikariebristen resulterar i färre vårdplatser och färre öppna operationssalar vid samtliga sjukhus i länet, förutom möjligtvis i Kiruna där man räknar med att kunna hålla samma nivå som förra året.

– Vi måste göra medborgarna uppmärksamma på situationen, så att man har rätt förväntningar på vilken sjukvård man kan få i sommar, säger Per Berglund, divisionschef för länssjukvården i Norrbotten, till Vårdfokus.

Finns det risk för patientsäkerheten?
– Vid resursbrist kan man inte hundraprocentigt garantera säkerheten. Vi måste prioritera i det här läget.

Svårt sjuka går först

Under perioden 1 juni till 31 augusti prioriteras akut sjukdom och skada samt utredning, behandling och vård av allvarliga sjukdomstillstånd. Patienter som inte behöver läggas in av medicinska skäl får åka hem, alternativt erbjuds de övernattning på patienthotell där sådant finns att tillgå.

För att hushålla med resurserna görs en samordning inom länet vad gäller vårdplatser, operationer och intensivvård. Så långt det är möjligt ska patienter vårdas på närmaste sjukhus, men det kan bli nödvändigt med flytt till andra sjukhus i länet.

– Så här ser det ut i hela Sverige, sjuksköterskebristen är värre i år än i fjol. Vi har jobbat febrilt med frågan, vi försöker få tag på bemanningsbolag och erbjuder förmåner för de som jobbar extra på sommaren. Samtidigt har vi satsat mycket på sjuksköterskor, lönerna har stigit mycket i länet. Men det hjälper inte när det totalt sett är för lite personal i landet, säger Per Berglund.

Svårt få nattpersonal

Sedan tidigare erbjuds vårdpersonal 7 500 kronor för att flytta en semestervecka. De som kan tänka sig att ta extrapass får 700 kronor plus kvalificerad övertid för vardagar, och 900 kronor plus kvalificerad övertid för helger.

Det har varit särskilt svårt att rekrytera personal till nattpass. Det nya för i år är att sjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor som jobbar natt erbjuds förkortad arbetstid med bibehållen lön.

Den som tackar ja arbetar i snitt 29,43 timmar per vecka i stället för 36,33 timmar, vilket motsvarar 81 procent av en heltidstjänst. Arbetsgivaren schemalägger mellan 27,25 och 27,97 timmar per vecka, resterande del är så kallad bufferttid. Den läggs ut efter verksamhetens behov vid exempelvis korttidsfrånvaro och under semesterperioder.

– Det är ett ensidigt avtal som tecknas mellan arbetsgivare och arbetstagare, säger Erica Ohlsson, ordförande för Vårdförbundet avdelning Norrbotten.

Patienter kvar på akuten

Hon tycker det är bra att arbetsgivaren stänger ner vårdplatser och satsar på att bedriva så god vård som möjligt med den personal som finns tillgänglig.

– För några år sedan såg man inte det som ett alternativ. Faran är att patienter blir kvar på akuten när det inte finns några vårdplatser.

När Vårdfokus får tag på Erica Ohlsson har hon precis lämnat ett möte med Kommunförbundet Norrbotten, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket.

– Där fick vi höra att det finns 70 biomedicinska analytiker och 140 läkare som väntar på uppehållstillstånd. Det är resurser som vården verkligen behöver, men för att vi ska få in dem krävs samverkan. Jag är lite chockad att man inte har tänkt mer på det, säger hon.