Mercy Katindi är 22 år och ser ivrigt framåt. Det gjorde hon som barn också. Då lekte hon med sina kompisar i hembyn Kitui och lyssnade till de gamlas berättelser på kvällarna.

Så kom det hemska budet: hennes mamma hade dött i en trafikolycka. Hon var sjuksköterska i byn och barnens allt.

Tolv år senare står Mercy strålande inför en hel samling av sjuksköterskor på ICN:s, den internationella sjuksköterskeorganisationens, kongress i Sydkoreas huvudstad Seoul och säger tack.

Pengar som ICN samlar in via en särskild fond, Girl child education fund, går till flickor vars mamma eller pappa har varit sjuksköterska och dött.

Vårdförbundet stödjer

Hittills har 385 flickor i Uganda, Zambia, Swaziland och Kenya fått sin skolgång betald. Nu höjer ICN målet och vill stötta 500 flickor årligen så att de får högskoleförberedande utbildning.

Vårdförbundet hör till de organisationer som stöttar och har nu donerat 10 000 dollar, motsvarande 80 000 kronor till den utökade fonden.

För Mercy har den betalda skolgången betytt att hon nu stolt kan berätta om sin kandidatexamen i datavetenskap som blir klar nästa år. Från att som tioåring, som äldsta dottern, tvingas axla sin döda mammas ansvar för hemmet och syskonen, har hon kunnat börja tänka på vad hon själv vill.

Från den nationella sjuksköterskeföreningen, som alltid är de som tar hand om flickorna som stöttas, får var och en inte bara pengar utan också en mentor.

– Min hette Faith. Hon blev nästan som min mamma, säger Mercy.

Studerar i Seoul

Att hon nu befinner sig i Seoul beror på att studierna gick så bra att hon fått stipendium för att gå på universitet här. Men hon saknar sin pappa. I december ska hon få pengar från ICN för att åka hem och hälsa på, det var två och ett halvt år sedan.

Planen är att en dag återvänder till Kenya. Då vill Mercy adoptera ett barn.

– Den som får mycket, ska ge mycket, säger hon.

Mercy och vänner.lågMercy Katindi i sällskap med vännerna Leticia Aseye Adase från Ghana och Lusitania Rezki Cipriana Laranjinha från Östtimor.

Men hon kommer att sakna vännerna Leticia Aseye Adase från Ghana och Lusitania Rezki Cipriana Laranjinha från Östtimor. De har på samma sätt getts möjlighet av den sydkoreanska regeringen att komma och studera i landet.

Och så blir det förstås svårt att klara sig utan Sydkoreas internet, fnissar Mercy.