För barn och unga med psykisk ohälsa finns en förstärkt vårdgaranti för ett snabbt omhändertagande.

Målet är att 90 procent av alla barn och unga med psykisk ohälsa ska erbjudas en tid för en första bedömning av öppenvården inom en månad.

80 procent ska ha kommit igång med utredning eller behandling inom tre månader.

Men det finns stora geografiska skillnader i hur landsting och regioner klarar av att erbjuda hjälp inom vårdgarantins gränser. Det visar statistik för vårdköerna under 2014 som Vårdfokus sammanställt utifrån de siffror som Sveriges kommuner och landsting, SKL regelbundet redovisar.

Längst köer i Västerbotten

Beroende på var i landet de sökande bor varierar kötiden för ett första besök vid en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning stort mellan olika orter.

För boende i Kronoberg, Kalmar, Västernorrland och på Gotland fanns det goda chanser att få en första bedömning inom en månad. Sökande i Dalarna, Halland, Värmland, Västerbotten och Västra Götaland fick vänta längre. Allra sämst var läget i Västerbotten där endast 32 procent av barn och unga fick en tid inom en månad.

Det är framför allt i Umeå som de långa köerna finns. I Lycksele och Skellefteå fungerar det bättre, även om väntelistan till fördjupad utredning vid autismfrågeställning är lång även där.

De landsting och regioner som klarar av att erbjuda vård inom de av regeringen uppsatta målramarna för vårdgarantin får dela på en extra prestationsbaserad ersättning.

Förra året blev 5 av 20 landsting och regioner utan tillskottet på totalt 120 miljoner kronor. Västerbotten var ett av de landsting som inte fick några pengar.

– Det är klart att det kan uppfattas som svårt för de berörda landstingen och regionerna att komma på fötter utan extra resurser, men vi är angelägna om att alla ska få hjälp. Vi har gått ut med erbjudande om stöd från oss och flera landsting har nappat på det, säger Ing-Marie Wieselgren som är nationell psykiatrisamordnare på SKL.

Tar hjälp från flera håll

Anna Wallgren, verksamhetschef inom barn- och ungdomspsykiatrin i Västerbottens läns landsting, har inte fått något konkret erbjudande ännu, men uppger att SKL var på besök i verksamheten våren 2014.

– Visst är pengar viktiga, men det är inte avgörande för att vi ska få ordning på vår situation. Dessutom har vi fått extra medel från landstinget för att kunna lägga ut en del utredningar på andra aktörer, säger hon.

Vill förebygga psykisk ohälsa

Barn som inte får hjälp och stöd i tid när de mår dåligt riskerar att få det svårare senare i livet. Inom SKL pågår därför även satsningar på första linjens vård för att öka tillgängligheten och minska köerna hos barn- och ungdomspsykiatrin.

Första linjens vård kan vara skolan eller sjukvården som träffar barn och unga som mår dåligt, oavsett om det har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Med tidiga insatser kan förhoppningsvis flera få hjälp innan de behöver specialistvård.