Vi har tidigare i dag berättat om hur Karolinska bröt mot upphandlingslagstiftningen när de 2012 tog emot gratis konsultstöd från Boston Consulting Group, BCG, för att införa värdebaserad vård.

Under 2013 fick BCG ytterligare två uppdrag om värdebaserad vård utan att utsättas för konkurrens. Denna gång på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Akademiska sjukhuset i Uppsala. Kontrakten var värda 3,7 miljoner respektive 6 miljoner kronor.

Beslut överklagades

I båda fallen annonserades besluten om att tilldela BCG kontrakten i en upphandlingsdatabas, vilket gav konkurrerande bolag tio dagar att överklaga. Ett bolag anmälde Akademiskas beslut till Förvaltningsrätten, men valde två dagar senare att lägga ner sin överklagan. Vårdfokus har inte kunnat utreda varför.

Båda upphandlingarna skedde med så kallat förhandlat förfarande utan föregående annonsering, vilket är detsamma som direktupphandling. Lagstiftningen tillåter detta om det är bevisat att inget annat bolag kan leverera varan eller tjänsten. Det hade sjukhusen också kommit fram till i sina marknadsanalyser.

Kan vara olaglig upphandling

Andrea Sundstrand, docent vid Stockholms universitet och expert på offentliga upphandlingar, anser dock att det kan röra sig om olagliga direktupphandlingar.

– Det finns flera EU-domar där myndigheter fått bakläxa för att de använt undantaget på fel sätt. Det förefaller osannolikt att endast ett bolag i hela världen klarar ett sådant kontrakt, särskilt med tanke på att andra upphandlingar om värdebaserad vård skett med öppet förfarande där alla leverantörer kunnat vara med och konkurrera, säger hon.

Elin Rosén, upphandlingsjurist på Konkurrensverket, vill inte uttala sig om de enskilda fallen men påpekar att undantaget i lagstiftningen ska användas återhållsamt.

– Den som säger "den här lösningen vill vi ha" i stället för att beskriva sitt behov riskerar att missa bra alternativ, som man inte känner till. Det minskar konkurrensen på ett skadligt sätt, säger hon.

Akademiska hade bråttom

Akademiska hade jobbat mycket med Lean, men inte lyckats få med sig personalen på ett tillfredsställande sätt. Värdebaserad vård sågs som ett nödvändigt steg för att få ett ökat fokus på patienterna.

– Vi hade många diskussioner på sjukhuset om hur vi skulle gå till väga, vi tittade oss runt omkring i världen och föll till slut för BCG. Framför allt hade de dokumenterad erfarenhet från liknande projekt, säger Lennart Persson, sjukhusdirektör på Akademiska.

Ni ville verkligen ha just dem?

– Ja, det fanns även en tidsfaktor som gjorde att vi ville komma till skott. Men när det gäller det rättsliga så får jag hänvisa till upphandlingsavdelningen.

Enligt upphandlingsenheten vid landstinget i Uppsala län är öppna upphandlingar alltid att föredra, men i detta fall lyssnade man till sjukhusledningens marknadsanalys.

Föreläsning inspirerade

På Sahlgrenska kom värdebaserad vård in via Barbro Fridén, som blev sjukhusdirektör i november 2012. Intresset för modellen växte delvis fram efter att hon hade varit på en föreläsning med Michael Porter, skapare av begreppet värdebaserad vård, tillika ekonomiprofessor vid Harvard University i USA. Han är sedan flera år tätt sammanknuten med BCG, och utför ibland konsultuppdrag för bolagets räkning.

Det kontrakt som BCG fick, och som alltså kan handla om en olaglig upphandling, gällde en analys om förutsättningarna att införa värdebaserad vård på Sahlgrenska.

– Orsaken till att vi gjorde så ligger lite i att BCG varit med och drivit värdebaserad vård och har den nödvändiga kunskapen. I senare steg, vid själva införandet, var upphandlingarna öppna och konkurrensutsatta. Även då visade det sig att BCG var bäst, säger Joakim Kenndal, kommunikationsdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Behövde extra hjälp

Förutom analysuppdraget har BCG vunnit tre upphandlingar om värdebaserad vård på Sahlgrenska. Det totala värdet för de fyra uppdragen är 27 miljoner kronor. Sahlgrenska har således behövt långt mycket mer hjälp i införandet av modellen än Karolinska och Akademiska. Det beror delvis på att den egna organisation som Sahlgrenska byggde upp kring värdebaserad vård drabbades av manfall.

– Både kvalitetsdirektören och den person som var ansvarig för själva implementeringen lämnade oss. Då tog vi in BCG igen för att kunna hålla tempo i den här utvecklingen. Nu har vi många patientgrupper igång, jag skulle säga att vi har kommit längre än både Karolinska och Akademiska, säger Joakim Kenndal.