Som Vårdfokus i en rad artiklar berättat har det nya honnörsordet inom svensk sjukvård blivit värdebaserad vård.

Karolinska sjukhuset i Solna och Huddinge, Akademiska sjukhuset i Uppsala och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg är i full färd att införa styrsystemet på bred front. Detta trots att det ursprungligen är ett amerikanskt koncept som egentligen aldrig har testats på svensk sjukvård.

Ersätter DRG

Och det finns ingen evidens för att det verkligen håller vad det lovar: att patienten ska vara i centrum och att det är utfallet av hela vården av patienten som ska värderas och inte bara vad en viss behandling kostar, som med dagens diagnosrelaterade system, DRG.

Att värdebaserad vård är något alla pratar om märks inte minst här i Almedalen, där en rad av föredragen handlar om just det.

Vid ett av de många föredragen lyfte Anders Ringman Uggla, ämnet. Han är produktionsdirektör och ansvarig för den värdebaserade vård som införs på Karolinska universitetsjukhuset, och som är tänkt att genomsyra Nya Karolinska.

Målet är att ge värde åt patienten

– Vi måste börja organisera oss utifrån patientens väg genom vården, det vill säga inte bara titta på pinnar i form av utförda åtgärder. Målet kan inte vara någonting annat än att vi ska ge ett värde åt våra patienter, sade Anders Ringman Uggla.

Han räknade upp fem punkter som man på Karolinska jobbar med för att införa värdebaserad vård.

  1. Väldefinierade patientgrupper med en patientflödesansvarig person som följer patienten oavsett var på sjukhuset vården ges.
  2. Alla patienter ska vara involverade i vården.
  3. Transparent mätning av utfall. Inte hur mycket en enskild operation kostar utan vad kostnaden blir totalt för vården av en enskild patient.
  4. Ständigt fokus på vad resultatet blir för patienten.
  5. Besluten ska tas på rätt nivå.

En av dem som deltog i paneldiskussionen var Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro. Hon välkomnade att man nu äntligen på allvar har börjat prata om hur vården ska styras.

– Men jag tror att vi måste tänka mycket större. Fortfarande utgår vi från medicinsk evidens och diagnoser, medan den omvårdnad som patienten behöver efter operationen eller behandlingen knappt nämns.

Sineva Ribeiro, som är en stark anhängare av personcentrerad vård, anser att om vården ska lyckas måste man utgå från patienten och hela dennes situation. Inte bara vad som gäller när patienten kommer in. Det händer något före och det händer något efter att patienten lämnat sjukhuset också.

– Internt kan värdebaserad vård säkert lösa en del av de stuprör som finns inom ett sjukhus. Men om man tittar på helheten kring en person som ska ha vård i Sverige så tror jag inte att det här löser upp stuprören inom vården som helhet.

Hon uttryckte också farhågor för att värdebaserad vård bara blir ännu en ny managementmodell bland många andra som planteras in uppifrån och som kanske passar för sjukhuset, men inte nödvändigtvis för patienterna.