När Gunilla Karlsson började jobba med att analysera droger på klin kem vid Universitetssjukhuset i Örebro var det tämligen enkelt för henne att veta vad hon skulle leta efter. Året var 1997 och i panelen ingick bara sex narkotiska preparat: amfetamin, cannabis, kokain, opiater, bensodiazepiner och dextropropoxyfen.

500-600 drogtester per dag

I dag är substanserna som screenas många fler och sortimentet utökas hela tiden. Varje dag utförs mellan 500 och 600 drogtester.

Det analysinstrument som används för screening – Advia 1800 – klarar som mest att testa 1 800 substanser i timmen.

Men även om screeningen hittar en drogsubstans är det inte detsamma som att personen som lämnat urinprovet nödvändigtvis har använt en viss drog. Det finns många felkällor.

Antikropparna som används för att känna igen vissa droger kan ibland reagera på kroppsegna ämnen som liknar den aktuella drogen. Även stress och gravididet kan ge falskt positiva svar.

Det första preliminära svaret som går ut ger därför bara en indikation på att personen kan ha använt en viss drog. Men beställaren måste invänta det verifierade svaret som kräver mycket mer av manuell handpåläggning av personalen. Det kan ta upp till en vecka innan man med säkerhet kan svara på om personen verkligen har använt en drog och hur mycket.

Mycket tid går åt till information

Gunilla Karlsson, som numera är processansvarig, lägger därför mycket tid på att informera beställarna om vad de olika provsvaren står för. Exempelvis personalen på sjukhusets beroendecentrum, ungdoms- och familjeteamet i kommunen och olika arbetsgivare som drogtestar sin personal.

Hon informerar också om på vilka olika sätt ett urinprov kan manipuleras, exempelvis genom att hälla lite klorin eller maskindiskmedel i provburken.

– Det mest spännande med det här jobbet är att det hela tiden kommer nya droger och nya tekniker för att analysera dem. Men kontakten med våra beställare är också väldigt roligt. Jag träffar med jämna mellanrum personligen personalen och informerar om hur vi jobbar. Sedan har jag daglig telefonkontakt med många av dem om olika provsvar.

Ständigt nya varianter

På senare tid har medierna rapporterat flitigt om internetdrogen spice som på kort tid tagit död på flera unga människor.

Det stora problemet är att det ständigt kommer nya varianter av just spice. Gunilla och hennes kollegor måste därför hela tiden försöka hålla sig uppdaterade om vad som för tillfället finns på marknaden.

– Det är jättesvårt. Vi kan ju inte gå ut på gatan och köpa drogen. Men vi gör så gott vi kan för att snabbt få tag på nya metaboliter som olika typer av spice omvandlas till och som vi sedan kan mäta i urinen.

På klin kem i Örebro arbetar förutom Gunilla ytterligare cirka tio biomedicinska analytiker och en kemist med droganalyser. Några har nyligen gått i pension.

– Vi behöver vara några till. Problemet är upplärningstiden, då många även jobbar kvällar och helger, som gör att upplärningstiden splittras. Det tar minst ett år innan man behärskar jobbet tillfredsställande, säger hon.