– Jag träffar på personal som har arbetat i fyra, fem år men som aldrig har varit med i någon större samverkansövning. Om det över huvud taget övas upplevs det mest som drillning i att klara yrket hemma på den egna stationen.

Ambulanssjuksköterska i 30 år

Eric Carlström har arbetat som ambulanssjuksköterska i 30 år och är med stor sannolikhet den professor i landet som har mest praktisk erfarenhet av att hantera olyckor i skarpt läge.

Trots att större delen av hans tid i dag går ut på att forska och handleda doktorander arbetar han fortfarande som ambulanssjuksköterska en eller ett par dagar i månaden.

Ny modell ökar lärandet

Inom kort ger han ut en bok med titeln Samverkansövningar – om lärande och nytta. Den baseras på åtta vetenskapliga artiklar som publicerats i internationella tidskrifter. I boken beskrivs inte minst en ny modell som kallas 3NS, vilket är detsamma som trenivåsamverkan.

I korthet går modellen ut på att personal från ambulansen, räddningstjänsten och polisen övar tillsammans vid en fingerad olycka. Sedan bryts övningen för att under seminarieliknande former låta personalen diskutera vad som blev rätt och vad som blev fel. Tillsammans får de sedan klura ut hur man genom samverkan skulle ha kunna löst uppgiften bättre. Därefter görs övningen om på nytt.

Enligt Eric Carlström ökar lärandet med 25 procent och nyttan med 20. Hans förhoppning är nu att modellen ska prövas i andra delar av landet än Trollhättan och Uddevalla. Ett 20-tal instruktörer har utbildats för att kunna hjälpa andra att arbeta på ett annorlunda sätt gentemot i dag.

– Vi har mycket att lära av försvaret där man inte gör annat än övar och tränar i att samarbeta. Men de civila verksamheterna är så ekonomiskt pressade i dag att det knappt finns något utrymme kvar för övningar. Tiden räcker bara till för att göra det personalen är ålagd. Man lär av sina praktiska erfarenheter, utan möjlighet till eftertanke och omprövningar av arbetssättet, säger Eric Carlström.

Studerar Göteborgsvarvet

Ett annat forskningsprojekt som Eric Carlström varit inblandad i är utvecklandet av ett instrument för att förutse risker och bedöma behovet av insatser vid större event där många människor strålar samman.

Ett exempel är Göteborgsvarvet där cirka 100 000 människor deltar i olika typer av lopp under en och samma dag. För två år sedan var det väldigt varmt väder. Nära 70 personer fick hämtas med ambulans.

Tillsammans med några andra forskare vid prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum i Göteborg har Eric Carlström utvecklat ett verktyg som samlar in en rad olika variabler som utgör risker vid större arrangemang – allt från hur varmt det är och hur många människor som deltar till var det ska hållas och vid vilka platser som det kan bli mest kritiskt.

På så sätt kan man bättre beräkna vilka insatser som behövs från vården, räddningstjänsten, polisen och arrangören. Under kommande Göteborsvarv den 23 maj ska det nya instrumentet testas för första gången.

Ny avhandling om träning inför katastrofer

För bara några dagar sedan disputerade en annan sjuksköterska, Kristina Lennquist Montán, vid prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum. Hennes avhandling handlar om en ny teknik för träning av sjukvårdspersonal inför stora olyckor och katastrofer.

Kristina Lennquist Montán visar att det mest effektiva sättet att träna på är med hjälp av simuleringsmodeller. Samtidigt konstaterar hon, precis som Eric Carlström, att tillgången på modeller som verkligen ger personalen de kunskaper och färdigheter som krävs hittills har varit begränsade.

– Det måste vara en simuleringsmodell som är realistisk och som baseras på verkliga händelser. Dessutom måste de aktörer som är involverade ges möjlighet att träna tillsammans, säger hon.