Sedan mer än ett decennium tillbaka är rekommendationen i Region Kronoberg att inte desinficera ren hud inför en vanlig venös blodprovstagning, med undantag för blododlingar.

Samma rekommendationer finns även på andra ställen i landet, exempelvis i Södra Älvsborg. Men i Kronoberg bestämde sig biomedicinska analytikern Katarina Skov-Poulsen och hygiensjuksköterskan Lena Nilsson för att ta reda på hur vanligt det är med infektioner efter att en patient stuckits utan att huden först har desinfekterats.

Inga vetenskapliga bevis

Sedan 2010 har de årligen sänt ut enkäter till patienter i primärvården och vid ett par tillfällen även till dem som fått sina prover tagna på klin kem vid lasaretten i Växjö och Ljungby.

De var framför allt intresserade av att få svar på om patienterna hade haft ont eller varit ömma mer än tre dagar efter blodprovstagningen och om det varit rött och irriterat vid instickstället.

Totalt lämnades 1 200 enkäter ut om venprover och 322 om kapillärprover. Svarfrekvensen var 74 respektive 69 procent.

Sänkt immunförsvar

Vid venprovtagning var det bara två personer som uppgav att de hade haft ont och att det hade varit rött och irriterat vid provtagningsstället. Båda hade genomgått eller höll på att med en behandling som påverkade deras immunförsvar, men det hade å andra sidan nära 12 procent av samtliga patienter som svarade på enkäten.

Vid provtagning kapillärt var det bara en enda person som visade tecken på inflammation. Även den personen hade fått en behandling som påverkade immunförsvaret. Men samma sak här, drygt 27 procent av patienterna hade eller höll vid provtagningstillfället på med en behandling som påverkade immunförsvaret, utan att för den skull drabbas av inflammation eller infektion efter provtagningen.

– Vi är inte ensamma om att inte desinfektera vid provtagning, det görs på flera orter. Men fortfarande tror jag att det är fler som gör det än som låter bli. Även inne på sjukhusen här i Kronoberg skiljer det sig åt, säger Katarina Skov-Poulsen.

Finns specialfall

Både hon och Lena Nilsson anser att det är onödigt att desinfektera huden, utom i vissa speciella fall. Exempelvis om blodglukos ska tas kapillärt och man vill vara säker på att det inte finns några sockerrester på fingertoppen. Ett annat exempel är om man ska ta ett venöst laktatprov då armen inte får stasas. Spriten kan reta kärlet så att de blir lättare att hitta.

Samtidigt betonar de vikten av att göra rent om huden verkligen är synligt smutsig.

– Men då ska man först tvätta ordentligt med tvål och vatten, låta det torka och sedan desinfektera. Det är viktigt att man låter desinfektionsmedlet verka ordentligt. Huden bör gnuggas med alkoholsudden i 20-30 sekunder för att det ska ha någon effekt. Sedan måste även det hinna torka innan man sticker patienten, säger Lena Nilsson.