SOS Alarm saknar adresser till 80 000 bostäder
Riksrevisionens granskning av SOS Alarm visar på allvarliga brister. Nu planerar regeringen att tillsätta en utredning om en sammanhållen alarmeringstjänst. UPPDATERAD 14:40
Förutom de 80 000 tusen bostäder som saknar adresser finns det tusentals andra byggnader som också gör det, enligt den rapport som Riksrevisionen presenterade i dag.
Riksrevisionen poängterar nödvändigheten av att ha bra tekniska lösningar och uppdaterade kartor och adressregister för att kunna lokalisera människor som befinner sig i en nödsituation.
Föreslår myndighet med tillsynsansvar
Landstingen i Uppsala och Västmanland har nyligen öppnat egna larmcentraler. Enligt Riksrevisionen visar tidigare erfarenheter att sådana lösningar kan försena alarmeringen, exempelvis om SOS Alarm måste vänta på att samtal besvaras.
Riksrevisionen anser därför att det borde finnas en myndighet som har tillsynsansvaret för överföringen av nödanrop men även att regeringen bör överväga om det ska finnas ett övergripande ansvar för hela alarmeringsverksamheten.
I en kommentar till SR Ekot säger inrikesminister Anders Ygeman att regeringen inom kort kommer att tillsätta en ny utredning med uppdrag att se över hur en sammanhållen alarmeringstjänst skulle kunna utformas.
Många okynnessamtal
En annan fråga som Riksrevisionen tar upp i sin rapport är alla felaktiga och oseriösa samtal som SOS Alarm tvingas ta emot. I genomsnitt lägger SOS Alarm ner 33 dygn per år på att besvara så kallade okynnessamtal. Riksrevisionen anser att regeringen bör utreda vad som kan göras för att minimiera antalet sådana samtal.
Man anser också att regeringen bör ta initiativet till att ta fram tekniska lösningar som gör det möjligt att dela information mellan olika statliga aktörer i larmkedjan. I dag måste SOS Alarm vidareförmedla nödanrop till bland annat polisen och sjöräddningen, vilket kan leda till att det tar längre tid att behandla larmet samtidigt som viktig information kan förloras på vägen.