Sedan finanskrisen och bankkrascherna sänkte Islands ekonomi 2008 har den privata sektorn successivt börjat återhämta sig. Inte minst bankerna gör i dag stora vinster samtidigt som chefslönerna sprungit iväg.

Andra grupper har fått stå tillbaka. Inte minst anställda inom den offentliga sektorn.

Strejkar sedan 7 april

Sedan den 7 april har flertalet av de biomedicinska analytiker som arbetar på de statligt drivna sjukhusen strejkat halva dagarna, från åtta på morgonen till tolv på eftermiddagen under vardagarna, när det är som mest att göra på labben. Men det finns alltid någon på plats för att det inte ska bli direkt samhällsfarligt.

– Vi kräver högre löner och bättre arbetsmiljö för våra statligt anställda medlemmar. Deras löner står inte i paritet med den utbildning de har säger Gyða Hrönn Einarsdóttir, som är ordförande för det isländska fackförbundet för biomedicinska analytiker.

På Island krävs det fyra års högskoleutbildning för att bli biomedicinsk analytiker. Men i jämförelse med andra, ofta manliga, yrken med samma utbildningslängd tjänar biomedicinska analytikerna betydlig mindre, vilket är en viktig orsak till konflikten.

Hon berättar att hälften av de offentligt anställda biomedicinska analytikerna är 58 år eller äldre och att det på grund av de låga lönerna och arbetsmiljön är svårt att rekrytera nya biomedicinska analytiker till sjukhusen, eftersom de kan få bättre betalt inom den privata sektorn.

– Vi kommer inte att ge upp förrän vi nått en överenskommelse med regeringen, säger Gyða Hrönn Einarsdóttir.

Alla likna besvikna

Till skillnad från i Sverige tillhör barnmorskor, biomedicinska analytiker, sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor (radiografer) olika organisationer.

Men samtliga grupper är lika besvikna på löneutvecklingen inom den offentligt drivna vården under senare år. Därför strejkar även de statligt anställda röntgensjuksköterskorna och barnmorskorna. På Islands största sjukhus, Landspitali national hospital, strejkar exempelvis barnmorskorna tre av veckans fem dagar, och på det näst största sjukhuset, Akureyri, två dagar i veckan.

Sjuksköterskorna har ännu inte börjat strejka, men den 27 maj lägger nära hälften av landets sjuksköterskor ner jobbet om de inte innan dess har nått en överenskommelse med regeringen om högre löner.

Även sjuksköterskorna på Island har fyra års utbildning.

– Trots den långa utbildningen och det ansvar de har tjänar de mellan 14 och 25 procent mindre än andra med akademiska utbildningar inom den offentliga sektorn. Ofta har sjuksköterskorna dessutom längre utbildningar än dem, säger det isländska sjuksköterskeförbundets ordförande, Ólafur G Skúlason.

Inte bara vårdanställda som strejkar

Det är inte bara inom vårdsektorn som det är konflikter. Under hela våren har Island, med sina 350 000 invånare, drabbats av den ena arbetskonflikten efter den andra. ASI, som kan sägas vara Islands motsvarighet till svenska LO, planerar exempelvis att ta ut cirka 55 000 medlemmar i en generalstrejk den 26 maj.

Hittills har landets premiärminister, Davíð Gunnlaugsson, enligt Icenews.is, sagt nej till högre offentliga löner av rädsla för att det skulle kunna leda till att den redan höga inflationen skulle förvärras och att det i slutändan skulle leda till att det inte blir några reallöneökningar.