Insamlingen av bakterisolaten skedde på Akademiska sjukhuset i Uppsala och har analyserats av Susanne Sütterlin, specialistläkare i mikrobiologi. Den 8 maj presenterar hon sina resultat i en avhandling.

Hon och hennes forskarkolleger har bland annat studerat bensår som läggs om med silverförband för behandling av exempelvis stafylokocker och streptokocker.

Efter tre veckor visade det sig att silvret inte hade haft någon bakteriedödande effekt på dessa bakterier. Däremot hade det börjat växa silverresistenta tarmbakterier av arten Enterobacter cloacae. Det var första gången en silverresistent bakterie dokumenterades i Norden.

Drygt 700 blodisolat

Susanne Sütterlin och hennes forskarteam har också studerat tarmbakterier i drygt 730 blododlingar som tagits på Akademiska sjukhuset mellan åren 1990-2010. De fann att i drygt hälften av fallen var bakterierna resistenta mot silver. Framför allt hos olika arter av Klebsiella och Enterobacter. Men även vanliga E-coli kunde vara silverresistenta.

– Men det mest oroväckande fyndet är att silvret verkar kunna framkalla resistens även mot antibiotika, säger Susanne Sütterlin som kunnat visa detta i in vitro-försök.

Hon har odlat olika tarmbakterier i buljong med tillsats av silver. Efter ett tag har bakterierna inte bara blivit motståndkraftiga mot silver utan också mot vanliga antibiotika.

Vanligt hos ESBL

I isolat som var ESBL-producerande såg de också att silverresistens var överrepresenterat.

– Just dessa multiresistenta bakterier har under senare decennier fått störst spridning. Det är därför vårt ansvar att noga väga risker och nytta med användning av silverprodukter för att bevara antibiotika som även i framtiden kan vara effektiva mot livshotande infektioner, säger Susanne Sütterlin.