När Angereds närsjukhus planerades i mitten av 2000-talet var uppdraget att göra vården i området mer jämlik, och hitta vägar att nå befolkningen i nordöstra Göteborg.

Politikerna hade reagerat på hälsostatistiken. Med 50 procent födda utanför Norden, ovanligt många rökare, hög andel överviktiga och många med svåra livssituationer fanns mycket att göra.

Testar lungfunktion ute på stan

Trots många rökare och med lung- och hjärtsjukdomar sökte invånarna inte hjälp i vården. Angereds närsjukhus gjorde sig känt för att testa nya grepp. Sjuksköterskor pratade hälsa och rökstopp utanför livsmedelsaffärerna och gav möjlighet att testa lungfunktion, blodsocker och blodtryck.

Sedan starten 2007 har sjukhuset växt och ambitionen är fortsätta tänka nytt och anpassa vård efter befolkningen.

– Vi ser att rökningen har minskat. Den minskar i hela Sverige, men mer här. Det är troligtvis till viss del på vårt stora arbete med prevention och rökavvänjning, säger Ann Ekberg-Jansson, sjukhusdirektör.

När 11-12 procent av svenskarna röker är Angereds befolkning uppe i 20-21 procent. Men det är bättre än tidigare när vissa områden var uppe i 35 procent. Förra året tävlade ungdomar i trakten om bästa förslaget att sluta röka i projektet "So fresh".

Erbjöds vård i hemmet

Angereds sjukhus startade också 2010 Sveriges första mobila team för patienter med kol. De får erbjudande att vårdas i hemmet varannan dag, och telefonsamtal varannan av specialistsjuksköterska.

Statistiken om rökning ovan är hämtad från Folkhälsomyndighetens nationella register. Angereds sjukhus har hittills haft svårigheter att sammanställa egen hälsostatistik och visa förbättringar i siffror.

– Det är oklart hur många som bor i vårt område, befolkningen strömmar in och ut. Många invånare flyttar härifrån när de börjar må bättre. Vi skulle behöva följa upp patienterna på personnummernivå, men det har vi inte gjort. Det är ett stort arbete.

Uppsökande verksamhet

En tydlig trend på sjukhuset är att fler kvinnor kommer för att ta gynekologiska cellprover. När sjukhuset öppnade fanns ett märkbart problem att kvinnor kom med avancerad cervixcancer, som kunde ha upptäckts tidigare vid cellprov. Endast 60 procent av kvinnorna kom när kallelse till screening skickades ut, jämfört med 80 procent av kvinnorna i landet.

– Ibland bodde inte den kallade på adressen, vissa förstod inte alls vad som stod på lappen, för andra var informationen skriven på för avancerad svenska. Vi har istället haft uppsökande verksamhet och kommunicerar på många olika språk. Vi arbetar med att förändra attityder till cancer bland unga också, några har varit med i en film.

Fler tar cellprov

En annan strategi är att fråga om det går bra att ta cellprov vid andra besök i vården, då kvinnan själv sökt. Kreativa och flexibla lösningar har gett resultat, i dag tar 40 procent fler cellprov. År 2014 uppnåddes målet, som var 400 cellprover, med råge när 2 026 cellprover togs.

Det är positivt, men fortfarande är det många som inte kommer både till första kallelsen, och till återbesöken när cellförändringar konstaterats. Under året har ett förbättringsarbete genomförts på gynekologmottagningen där kvinnor och doulor intervjuats för att informationen i kallelserna ska kunna utvecklas.

Hälften behöver tolk

Liknande arbete pågår för mammografin, där deltagandet är mycket lågt. Förra året kom 56 procent av de kallade till undersökningen

Språket är överlag en utmaning och 30-50 procent av alla samtal på sjukhuset görs tillsammans med en tolk.

– Patienterna kan också ringa olika telefonnummer och få meddelanden upplästa på sitt språk. Vi använder lätt svenska i vår övriga kommunikation, alla skrifter granskas ur det perspektivet. För analfabeter använder personalen symboler.