I samband med den explosionsartade utvecklingen av ebolaepidemin i Västafrika blev Socialstyrelsen fundersam över om det verkligen räcker med en högisoleringsenhet i landet, den vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Vid tidigare ebolautbrott har några hundra personer drabbats varje gång och epidemierna har ganska snabbt kunnat hejdas. När högisoleringsenheten i Linköping inrättades i mitten av 1990-talet räknade man med att man kanske kunde få något enstaka fall till Sverige. Likadant har man resonerat i exempelvis Storbritannien, där det också bara finns två högisoleringsplatser.

Plötsligt drabbades tiotusentals människor

Den senaste ebolaepidemin utvecklades i en omfattning som ingen hade kunnat föreställa sig. Plötsligt drabbades tiotusentals människor på kort tid och till skillnad från många andra epidemier i världen engagerades i hög grad västerländsk personal för att hjälpa till för att få bukt på den, bland annat svenska läkare och sjuksköterskor. Skulle flera svenskar skickats hem samtidigt för misstänkt smitta hade det blivit problem med de få platser som finns i dag.

Socialstyrelsen har därför frågat infektionsklinker runt om i landet om intresset för att bygga upp högisoleringsenheter som ett komplement till enheten i Linköping.

Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne har svarat att de mycket väl skulle kunna uppgradera sina infektionskliniker för att i framtiden kunna ta emot exempelvis misstänkta ebolafall och hemorragiska febrar.

Socialstyrelsen har inspekterat klinikerna

Socialstyrelsen har därefter besökt de aktuella infektionsklinikerna för att på plats kunna avgöra möjligheterna att bygga ut klinikerna, deras laboratoriekapacitet och även för att förvissa sig om möjligheterna att utbilda personal i tillräcklig omfattning.

– Vi gör nu en mer djuplodad genomgång för att kunna avgöra vilka kliniker som kan bli aktuella. Det kan bli på någon eller några av de orter som visat intresse, eller alla tre. Vi hoppas kunna ta beslut längre fram i vår, säger Ulf Törnebladh, medicinskt sakkunnig infektionsläkare på Socialstyrelsen.