Utbildningen, som ingår i specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot medicinsk vård, är på 60 högskolepoäng och ges vid Linköpings universitet. Den är formellt på halvtid men för den som väljer en individuell studieplan på tre år kan utbildningen göras på arbetstid och med full lön från neurologiska kliniken.

Det finns inga krav på att den som gått utbildningen måste arbeta kvar på kliniken i Linköping.

Profileringen blir bara av under förutsättning att tillräckligt många ansöker så att det blir en basgrupp som inriktar sig mot neurologi och stroke.

Inte AST

Vårdförbundet har utvecklat en modell som kallas Akademisk specialisttjänstgöring, AST, men det är inte det som det handlar om här. Verksamhetschefen Patrick E Vigren, som presenterade idén för universitetet om den nya specialistutbildningen, har själv inte hört talas om AST.

– Men jag har länge funderat på hur sjuksköterskor ska kunna göra karriär och utvecklas inom sitt yrke. I dag kan de i princip bara göra karriär genom att bli chefer, säger han.

Får en annan roll

När sjuksköterskorna har gått utbildningen är det tänkt att de ska få en lite annan roll på kliniken än vad de har haft tidigare. Patrick E Vigren jämför med läkare som blir överläkare efter sin ST-utbildning.

Tanken här är att sjuksköterskorna efter sin examen ska får en mer ledande roll och kanske också få ansvar för utvecklingen inom det område som de har skrivit sina uppsatser inom.

– Men framför allt blir de kvar i sitt yrke som sjuksköterska och behöver inte gå andra vägar för att göra karriär. Vi får behålla dem i vården nära patienten, säger Patrick E Vigren.

Högre lön

Han tycker också att det är självklart att de efter utbildningen ska få högre lön. Exakt hur mycket kan han inte säga i dag, men han tycker det är rimligt att de åtminstone ska tjäna 30 000 kronor i månaden eller mer.

Ansökningstiden är mellan den 15 mars till 15 april.