Olika myndigheter har de senaste åren presenterat rapporter om att vården i Sverige är ojämlik. Det finns stora skillnader i hälsa, väntetider och möjlighet till behandling som beror på var patienten bor, ålder, kön och funktionsnedsättning.

Ett sätt att visa när människor dör för tidigt på grund av ojämlik vård är att studera om dödligheten vore möjlig att behandla. Där är skillnaden 23 procent mellan det landsting som lyckas bäst, Halland för både kvinnor och män, och de sämsta, Jämtland för kvinnor och Norrbotten för män.

– Tio personer dör varje dag i sjukdomar som vården hade kunnat åtgärda. Det är pinsamt för Sverige anno 2015. Vi vet redan det här, men ingen bryr sig. Nu föreslår vi att riksdagen beslutar om en nollvision. Ingen ska behöva dö för att vården är ojämlik, säger Ilija Batljan, ordförande för kommissionen för jämlik vård, tidigare landstingsråd (S).

Presenterar 17 förslag

Nollvisionen kommer överst bland de 17 förslag som presenteras i dag. Kommissionen har på uppdrag av LIF, branschorganisation för de forskande läkemedelsföretagen, och Cancerfonden utrett, analyserat och tagit initiativ till debatt om den ojämlika svenska vården sedan 2012.

Inom cancervården är skillnaderna stora. För lungcancer patienter är rekommendationen att att det max ska ta 28 dagar från remiss till ett beslut om behandling. Statistik från 2011 visar att patienter i Kalmar fick vänta runt 55 dagar, medan väntetiden i Uppsala var 18 dagar.

Förstärka patientlagen

Kommissionen föreslår att alla patienter ska få tydlig information om sina rättigheter, även de som av olika skäl har svårare att ta till sig den. Alla föreslås får rätt till en ny medicinsk bedömning, en second opinion.

– Det är en kraftig förstärkning av dagens patientlag. Patienterna ska inte låsas in i landstingens byråkrati. De ska ha rätt att åka från Norrbotten till Skåne för att få diagnos och behandling, säger Ilija Batljan.

Landstingen ifrågasätts

Kommissionens ledamöter ställer höga krav på landstingen och anser inte att det är någon självklarhet att dessa finns kvar i framtiden. Regeringen bör utreda huvudmannaskapet för hälso- och sjukvård snarast.

– Det är förfärligt att tio personer dör varje dag för att vården är ojämlik. Vi har idag 21 kungadömen - landstingen - där politikerna har ansvaret. Händer det inget i den här frågan är det inte meningen att landstingen ska vara kvar, säger Cristina Husmark-Pehrsson, ledamot i kommissionen och tidigare socialförsäkringsminister och riksdagsledamot (M).

Rätt till samma läkemedel

I kommissionens arbete har närmare tusen personer deltagit i seminarier. Det har varit representanter från vårdprofessionerna, patienter och läkemedelsindustrin. Kommissionen vill också se en mer jämlik tillgång till läkemedel än i dag. När mediciner är godkända i förmånssystemet ska läkare överallt kunna skriva ut dessa. Idag kan enskilda landsting stoppa det.

I debatten om sjukvården för närvarande förs bristen på sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor ofta fram som anledning till att många vårdplatser hålls stängda och operationer inte kan genomföras. Kommissionen föreslår ingen direkt satsning på sjuksköterskornas villkor. Men ett av förslagen är att specialistläkarna ska garanteras fortbildning.

Den nuvarande regeringen har också uppmärksammat den ojämlika vården i  regeringsförklaringen i höstas. I dagarna tillsätts en utredning som får sex miljoner kronor om året för att visa hur klyftorna kan minskas.