I dag inleddes 2015 års Kvalitetsmässa i Göteborg. En mässa där den generella välfärden och det offentliga ledarskapet står i fokus. Statsminister Stefan Löfven inledde med att tala om vikten av att ta tillvara på medarbetarnas kompetens.

– Skola, vård och omsorg ska inte ställas mot ekonomisk utveckling. Välfärden är nödvändig för tillväxt; den skapar arbetstillfällen och den är en förutsättning för att människor ska kunna gå till jobbet.

Vård och omsorg ska ges efter behov och inte efter förmåga att betala. Vården ska vara jämlik, slog statsministern fast. Den jämlika vården var också temat för Vårdförbundets inledningsseminarium där ordföranden, Sineva Ribeiro, var en av talarna.

Hon tycker att vårdens uppdrag ska vara kompensatoriskt.

Efterlyser en strategi

– Vården ska kompensera för socioekonomiska brister, utan att ta över som vi gör i dag. Vi vill ha en nationell strategi där man ser över vårt uppdrag och funderar över vem som gör vad i vården. Hur kan till exempel mödravården och elevhälsan arbeta på ett annat sätt? Förebyggande och hälsofrämjande, möta människor där de är och, som i elevhälsans fall, ha mer än vaccinationsprogrammet i fokus, sa Sineva Ribeiro.

Margareta Kristenson, professor och överläkare i socialmedicin i Linköping, konstaterade att vården har varit ojämlik länge och att det mest anmärkningsvärda är att ett välfärdsland som Sverige inte har löst det problemet ännu.

– Ohälsan ökar bland lågutbildade. Det visar sig bland annat i förväntat livslängd, insjuknande i stroke, överlevnad från hjärt- kärlsjukdom och cancer. Socioekonomiskt utsatta personer har också den sämsta arbetsmiljön, mindre socialt stöd och är mer utsatta för våld.

Olika förutsättningar

Här kommer det kompensatoriska uppdraget in. Margareta Kristenson ställde frågan vem som har ansvaret. Vården eller individen?

– Vi har olika förutsättningar beroende på livssituation. Vår uppgift i vården är att minska skillnaderna mellan resursstarka och resurssvaga. Det är jämlik vård.

Det finns saker att göra och Margareta Kristenson räknade upp några: ökad tillgänglighet så att även patienter som inte kan gå ifrån arbetet når vården, kommunicera så att alla förstår, göra vården mer normmedveten – och göra den personcentrerad.

Den personcentrerade vården tror även Vårdförbundet på.

– Vi vill att politikerna styr mot en personcentrerad vård – där patienten eller personen ses som en partner i vården – och det vill vi eftersom studier visar att modellen ger goda resultat, sa Sineva Ribeiro.

Se över kompetensen

Hon lyfte också frågan om kompetensförsörjning. Om vården ska kunna bli jämlik behövs en plan för kompetensförsörjningen.

– Jag möter allt oftare studenter som säger: "jag vill inte verka inom ett yrke med så dåliga villkor att jag blir sjuk själv". När det gäller den saken finns mycket att göra för vårdens arbetsgivare.