På Ersta psykiatriska klinik i Stockholm har de uppdraget att behandla sjukvårdspersonal som inte orkar längre. Mellan december 2012 och december 2013 ökade antalet patienter med diagnosen utmattningssyndrom med 250 procent. Då beslöt kliniken att söka pengar för att utveckla ett behandlingsprogram.

– Vi är en liten klinik och även om patienterna inte är så många i antal var ökningen lavinartad och mycket oroväckande. Det är ju inte bara på vår klinik vi ser att den psykisk ohälsan ökar - framför allt bland kvinnor i relationsyrken, säger Alexander Wilczek, verksamhetschef på kliniken.

I ett antal artiklar har Vårdfokus skrivit om den ökande psykiska ohälsan. Statistik från Afa Försäkring visar att den ökar mest bland kvinnor i kontaktyrken. Försäkringskassan har regeringens uppdrag att få ner antalet sjukskrivningar och Arbetsmiljöverket satsar stort på inspektioner med fokus på psykosocial arbetsmiljö.

En fristad för personal

Ersta psykiatriska klinik är en sorts fristad för stressad och utmattad sjukvårdspersonal.

– De skulle dröja längre med att söka hjälp om de riskerade att möta egna patienter när de själva mår dåligt, säger chefssjuksköterskan Anne Marie Blomberg.

Trygghet och förtroende är avgörande för verksamheten. Syftet med att ha en egen psykiatrisk mottagning för sjukvårdspersonal har med sekretess och skyddande av integritet att göra. Inget möte med egna patienter, och heller ingen risk för att någon utanför kliniken kommer åt journalerna.

– Att handskas med patienternas behov av integritet är en självklar del av vårt arbete. Vi är täta som u-båtar när det gäller att härbärgera hemligheter. Inget slipper ut härifrån, säger Alexander Wilczek.

Allt fler med utmattningssyndrom

De har 14 slutenvårdplatser för dem som behöver vård dygnet runt. Men den mesta kontakten sker via öppenvårdsmottagningen. 1 400 medmänniskor per år är aktuella. En stor del är sjuksköterskor – allt fler med diagnosen utmattningssyndrom. Bland patienter med utmattningssyndrom är 33 procent sjuksköterskor. En ökande andel, 40 procent, är läkare.

På den psykiatriska kliniken märker de hur minskad bemanning och krav på en allt mer effektiv sjukvård stressar patienterna.

– Vi får samtal från chefer som vädjar om att vi ska ta hand om hela personalgrupper som håller på att gå sönder under kravet på att tänka produktion i stället för relation, säger Solveig Strandberg Eriksson, sjuksköterska och enhetschef.

En modell under utveckling

Behandlingsmodellen för sjukvårdspersonal med stressrelaterade symtom ska inte utvärderas förrän om ett år, men en del kan de berätta redan nu. Till exempel att 75 procent av patienterna är kvinnor. Och att tre undergrupper inom diagnosen utmattningssyndrom har utkristalliserat sig. En är rena utmattningssyndrom – utan någon annan psykisk sjuklighet.

– Där är den typiska patienten en tidigare frisk sjuksköterska, mellanchef – inte sällan med tonårsbarn – som plötsligt inte kommer ur sängen. Det är egentligen en grupp som inte behöver vår specialistkompetens utan som borde kunna få hjälp i primärvården, säger Alexander Wilczek.

Det är ambitiösa kvinnor i medelåldern som är vana att klara det mesta. Så händer något – kanske blir en gammal mamma sjuk och behöver tillsyn. Plötsligt ska man klara av att vara jourhavande dotter också. Då tippar allt över.

Men den största gruppen, och den som verkligen är i behov av specialistkompetensen, är patienter med återkommande depressioner, ångestsyndrom eller personlighetsstörningar.

Den tredje gruppens utmattningssyndrom är kopplat till mobbning eller kränkning på arbetsplatsen. För personalen på Ersta är den gruppen svårast eftersom det krävs arbetsmiljöinsatser som psykiatrin saknar verktyg för.

Livsstil i fokus

En viktig del i behandlingsmodellen handlar om livsstilsförändringar. Tid för återhämtning står i fokus. Patienten berättar till exempel för en arbetsterapeut vad en dag i hennes liv kan innehålla, sedan går de tillsammans igenom hur det går att hitta utrymme för vila.

Stresshantering är en annan del. Det kan handla om mindfulness, kroppskännedom, avslappningsövningar eller meditation. Övningarna leds av klinikens fysioterapeuter. Kollegiala samtalsgrupper kommer också att ingå i programmet.

– Egentligen skulle vi vilja sätta ihop grupper med bara sjuksköterskor och bara läkare, men nu omfattar de sjukvårdspersonal – oavsett profession. Samtalsgrupper där man delar med sig av sina erfarenheter och speglar sig i varandra har stor betydelse. På arbetsplatser där de har sådana grupper är den psykiska ohälsan mindre, säger Alexander Wilczek.

Målet med modellen är att få ner antalet långa sjukskrivningar genom att hjälpa patienterna att återfå sina funktioner.

– Forskning visar att tidig kontakt med arbetsplatsen är viktigt för att komma tillbaka från sjukskrivning. Inom ramen för modellen försöker vi till stånd avstämningsmöten med arbetsgivare, fack, försäkringskassa och kanske arbetsförmedling så fort som möjligt. Där kan vi ha en medlande funktion.