Vårdfokus har tidigare berättat att knappt hälften av alla asylsökande kommer till de gratis hälsoundersökningar som landstingen enligt lag måste erbjuda. Undersökningarna är viktiga för att fånga upp fysisk- och psykisk ohälsa samt smittsamma sjukdomar.

I flera år har Sverigedemokraterna krävt obligatoriska hälsoundersökningar av asylsökande och andra nyanlända. Det främsta argumentet är att antalet fall av tuberkulos ökat kraftigt i Sverige sedan 2003. Utlandsfödda, främst från länder på Afrikas horn, står för majoriteten av ökningen.

I mitten av oktober gick landstinget Värmland ut och krävde obligatoriska undersökningar. Det anses nödvändigt för att vården ska kunna planera verksamheten på ett bra sätt.

Vill se EU-lagstiftning

Dagens Samhälle publicerar i dag en krönika av Jenny Sonesson, liberal debattör och tidigare politiskt sakkunnig hos Folkpartiet. Hon tycker inte att landstingens satsningar på bland annat mobila team är tillräckligt, utan vill se en EU-övergripande lagstiftning om obligatoriska undersökningar.

– Folkhälsomyndigheten skriver rakt ut att folk har blivit smittade av tuberkulos på flyktingförläggningar. Efter att ha flytt krig och elände så smittas man av en potentiellt dödlig sjukdom i Sverige. Det tycker jag är fördjävligt. I USA, Kanada och Finland finns hårdare lagstiftning som jag tycker att vi kan titta närmare på, säger hon till Vårdfokus.

Få smittas på boenden

Men Anders Tegnell, chef på avdelningen för epidemiologi och utvärdering på Folkhälsomyndigheten, berättar att majoriteten av de som bär på tuberkulos har smittats innan de kommer till Sverige.

– Smittspridningen mellan asylsökande i Sverige är väldigt begränsad vad vi kan se. Och det låga antalet hälsoundersökningar beror främst på att landstingen har svårt att hitta personerna. Studier visar att få aktivt nekar till att bli undersökta. Så ett tvång vore lite av ett slag i luften, säger han.

Mer resurser behövs

Eftersom en del nyanlända har dåligt vaccinskydd handlar frågan om mer än att bara upptäcka tuberkulos. 

– Om en ovaccinerad gravid kvinna drabbas av röda hund kan barnet få svåra skador. Det är förskräckligt, säger Jenny Sonesson.

Hon tycker att dagens frivilliga system lägger för stort ansvar på de enskilda individerna, som kanske lider av psykisk- eller fysisk ohälsa och inte är kapabla att själva ta beslut om en undersökning. Hon är dock medveten om att en tvingande lagstiftning inte löser de praktiska problemen.

– Självklart behövs det mer resurser. Om EU får till en gemensam lagstiftning tycker jag att de länder som tar emot få flyktingar ska tvingas hjälpa till. Exempelvis borde Polen kunna skicka hit sjukvårdspersonal som bistår med undersökningarna, säger hon.

En viktig introduktion

I Sverige bygger sjukvården på frivillighet. I grundlagen Regeringsformen står det att "var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp". Men det finns undantagsfall, bland annat är det möjligt att tvångsvårda psykiskt sjuka och människor som bär på allmänfarliga smittsamma sjukdomar.

Anders Tegnell påminner om att många asylsökande kommer från länder där det finns en utbredd misstro mot myndigheter. Hälsoundersökningen är därför minst lika viktig som introduktion till svensk sjukvård, för att bygga förtroende och sprida kunskap.

– Jag tror att en tvingande undersökning kan leda till mer oro och rädsla för att söka hjälp inom vården, säger han.

Direktiv möjliggjorde tvång

Under 2003 kom ett direktiv från EU som gav medlemsstaterna rätt att tvångsundersöka asylsökande av folkhälsoskäl. Sverige tillsatte en statlig utredning för att undersöka om direktivet kunde införas här.

Men utredarna sa nej med hänvisning till den personliga integriteten. Risken för att asylsökande skulle sprida smittsamma sjukdomar var knappast större än för hemvändande turister och andra som reste in i landet. I så fall skulle alla tvångsundersökas, och det hade blivit ohållbart för vården.

Sanktioner mot vägrare

Utredningen är dock gjord samma år som fallen av tuberkulos började öka. Den är därmed inte tillämplig på dagens situation, tycker Jenny Sonesson. Särskilt inte med tanke på den akuta trångboddheten för asylsökande.

– Jag har respekt för integritetsaspekten. Men jag tycker det är ännu mer integritetskränkande att någon ska bli smittad för att vi har bristande kontroller i Sverige, säger hon.

Hur ska de som vägrar en undersökning hanteras?

– Det måste vara någon form av sanktioner, som tydliggör att det är en del av asylprocessen som inte är förhandlingsbar.

Vad kan det vara för sanktioner?

– Det vet jag inte, det är en fråga som givetvis måste utredas.