I januari 2015 slöt regeringen en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting om att avsätta två miljarder kronor fram till 2018 för att införa så kallade standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Förhoppningen är att det ska ge kortare väntetider, nöjdare patienter och minskade regionala skillnader.

Utifrån tidigare mätningar har Socialstyrelsen flera gånger påpekat att väntetiderna är oacceptabelt långa och att det finns stora skillnader. I vissa delar av landet får cancerpatienter vänta tre gånger så länge från remiss till behandling som i andra delar av landet.

Expertgrupper har tagit fram mål

Inom ramen för regeringens satsning har medicinska expertgrupper arbetat fram beskrivningar av vilka utredningar som bör göras för att ställa diagnos och besluta om behandling, samt det maximala antalet dagar som varje del får ta fram till behandlingsstart.

Under hösten har mål införts för standardiserade vårdförlopp i fem cancerformer: prostata, urinblåsa och urinvägar, huvud och hals, blod samt matstrupe. Nästa år införs ytterligare tio diagnosområden.

Första rapporten om satsningen

Socialstyrelsen fick i uppdrag av regeringen att utvärdera satsningen, och har nu gjort en så kallad baslinjestudie som visar hur cancervården 2015 ser ut i förhållande till målsättningar och innehåll i statens satsning.

– Vi ser att väntetiderna för prostatacancer och blås- och urinvägscancer för de allra flesta är betydligt längre än de fastslagna målen, medan vissa landsting redan når målen för huvud- och halscancer i vissa delar av vårdförloppet, säger Jens Wilkens, Socialstyrelsens utredare.

Resultat tolkas försiktigt

När det gäller huvud- och halscancer har Socialstyrelsen bland annat tittat på tiden från första besök till operation, vilket enligt målen i satsningen max får vara 30 dagar. Sju landsting har ett medianvärde som är lägre än 30 dagar. Men totalt sett behövs förbättringar även inom området huvud- och halscancer.

De resultat som redovisas i rapporten bör dock tolkas försiktigt, eftersom målnivåerna är framräknade utifrån standardpatienter. Det finns en lång rad undantag som kan vara medicinskt grundade eller initierade av patienten, och som alltså inte beror på misslyckanden inom vården.

I rapporten framhåller Socialstyrelsen även att cancervården med marginal lever upp till den lagstadgade väntetidsgarantin på 90 dagar för första besök till specialist och 90 dagar från behandlingsbeslut till behandling. Med det sagt understryker Socialstyrelsen att cancervården naturligtvis ska "ha en högre ambitionsnivå för väntetider än generell vård."

Spridda personalresurser

I uppföljningen presenteras också uppgifter om regionernas tillgång till personalkategorier som är direkt avgörande för att cancervården ska fungera.

– Antalet patologer har blivit fler, däremot varierar tillgången över landet och det råder brist framförallt i den norra regionen. Även tillgången till onkologer och specialister som utgör centrala stödfunktioner för cancerdiagnostik samt specialistsjuksköterskor varierar stort, säger Jens Wilkens.

Exempelvis finns det omkring 104 specialister i internmedicin och/eller kirurgi i den Sydöstra sjukvårdsregionen, medan motsvarande siffra för Stockholm bara är 57.

Baslinjestudien är den första inom uppdraget och kommer att följas av årliga lägesrapporter från Socialstyrelsen.