Avhandlingen bygger på två enkätstudier. I den ena ingick utlandsresenärer som inför en resa besökt resevaccinationsmottagningen på infektionskliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. I den andra ingick universitetsstudenter från Umeå, Stockholm och Göteborg som genomfört en del av sina studier utomlands.

Resultaten visar att varannan student blev sjuk. Hälsostudenter utsatte sig för mer risker och hade högre sjuktal jämfört med övriga, trots att de fick mer hälsorådgivning innan resan. Skillnaden beror främst på att hälsostudenter oftare reste till utvecklingsregioner.

Resistenta bakterier vanligt

I samband med resan blev var tredje hälsostudent bärare av antibiotikaresistenta tarmbakterier, så kallade ESBL-bakterier. Risken ökade beroende på resmål och ifall man behandlades med antibiotika under resan. Av de som reste till Indien blev 70 procent drabbade.

Hälsostudenterna blev även bärare av många andra typer av antibiotikaresistenta bakterier. Många av dessa har man tidigare inte sett hos svenska resenärer.
Konsekvenserna är oftast små för den enskilde friske resenären, men bidrar till ökningen av antibiotikaresistens i Sverige och leder till att mer utsatta individer kan insjukna.

Yngre tar större risker

De flesta resenärerna tyckte att informationen de fick innan resan var till hjälp. Två tredjedelar följde råden men blev ändå sjuka i samma utsträckning som alla andra.

– Orsakerna till att följsamhet till reseråden inte minskar risken för att bli sjuk kan vara flera, till exempel ligger dålig hygien på restauranger bakom mycket av problemen med diarrésjukdomar. Vi ser generellt att yngre resenärer tar större risker jämfört med äldre resenärer och blir också därför oftare sjuka, säger Martin Angelin, infektionsläkare samt forskare på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, och författare av avhandlingen.

Fredagen den 27 november försvarar Martin Angelin sin avhandling med titeln: Resande - en riskfaktor för sjukdom och spridandet av antibiotikaresistens.