Vem ska snabbast få tid på vårdcentralen? Vilka patienter ska få ta del av de dyraste och modernaste behandlingarna? Vad får vården kosta i relation till nyttan?


Det är några av de svåra frågor som vårdpersonal måste fatta beslut om. Studenter vid vårdutbildningar förväntas dock sällan kunna ställning för det ena eller det andra under utbildningens gång.

Börja i tid

Barbro Krevers, docent och projektledare vid Prioriteringscentrum i Linköping, menar ändå att det är viktigt att tidigt börja fundera över vilken effekt given vård har och vilka resurser det kostar.


— Vi vill skapa ett slags raster i huvudet på studenterna. Vården har begränsade resurser och det här är frågor som alla professioner inom den måste förhålla sig till, säger hon. 


Studenter som läser till arbetstera­peut, biomedicinsk analytiker, fysio­terapeut, logoped, sjuksköterska och läkare arbetar utifrån verklighetsbaserade fall. De har fått vrida och vända på prioriteringsbegreppet. I tvärprofessionella grupper om åtta studenter formulerar de egna frågor och ta reda på så mycket fakta som möjligt, så kallad problembaserad inlärning.

Återkommande inslag

Tanken är att studenterna tidigt ska få redskap att hantera svåra val i vården. De får lära sig och tillämpa de etiska principer som gäller för prioritering och resursfördelning i svensk hälso- och sjukvård, allt enligt riksdagens riktlinjer. Kunskaper som hjälper studenterna att navigera i prioriteringsdiskussionen.


Efter den första kursen i termin ett återkommer prioriteringskunskap vid slutet av respektive utbildning.