Nda Abdullah har 10 års erfarenhet som barnmorska i Damaskus. Nu har hon sökt svensk legitimation, till att börja med som sjuksköterska. Men väntetiden för bedömning av utbildningen är omdebatterat lång, minst ett år.

Under tiden har Nda Abdullah haft tur. Hon blev tillsammans med sin dotter och sin make, som är gynekolog, kommunplacerad i Västervik, just i Kalmar landsting, som stod redo att fånga upp hennes kompetens. Hon och maken blev uttagna till den första gruppen i snabbspåret och började sin kurs i vårdsvenska tidigt i våras.

På två folkhögskolor

Landstinget driver utbildningen på sina två folkhögskolor. I första omgången gick sammanlagt 28 läkare, farmaceuter, biomedicinska analytiker och sjuksköterskor. Nu sker intagningen löpande till nästa kurs.

– Landstinget har ett stort behov av läkare och sjuksköterskor. Det tar för lång tid att vänta på Socialstyrelsens validering av utbildning. Vi analyserade vad vi kan göra under tiden för att skynda på, vilket är att ge utbildning i vårdsvenska och erbjuda praktikplatser, säger Ingela Lindström, personalstrateg i Kalmar landsting.

Svårt att veta vilka

För andra landsting med stor personalbrist har det varit svårt att identifiera vilka flyktingar som har vårdutbildning och legitimationsyrken. Under perioden som asylsökande är det Migrationsverket som har uppgifterna om yrke, och när personen får asyl tar Arbetsförmedlingen över.

– Vi har löst det genom att ställa frågan vid hälsoundersökningen som landstinget erbjuder asylsökande, säger Ingela Lindström.

Pilotprojekt i Skåne

I Västra Götalandsregionen finns ett snabbspår som hittills varit inriktat på läkare. I dagarna har även Region Skåne startat ett pilotprojekt med 11 deltagare och Gävleborg ett med runt 40 deltagare.

– Om vi bara tittar på sjuksköterskesidan så har vi ett enormt stort behov framåt och skulle gärna se fler sjuksköterskor på kursen. Men vi ska kunna finansiera det och klara att handleda dem i verksamheten, säger Märta Stenevi, vice ordförande i Skånes regionstyrelse (MP).

För Nda Abdullah har det gått förhållandevis fort sedan hon kom till Sverige som flykting för två år sedan. Landstingets snabbspår med en praktikplats på förlossningen ledde till ett sommarjobb. Nu har hon just fått ett glädjebeskedet att jobbet fortsätter två dagar per vecka – som vårdbiträde.

– Allt jag vill är att hjälpa andra kvinnor att föda barn, det har det alltid varit. Det kanske blir som barnmorska senare, just nu är jag glad att jag kommit igång och har ett jobb.

Tar idag 4-5 år

Först gäller det att få legitimation som sjuksköterska, det tar i snitt 4-5 år. Än har Socialstyrelsen inte godkänt någon syrisk utbildning, sedan allt fler flyktingar börjat komma därifrån de senaste åren. Däremot har några fått avslag. Myndigheten registrerar inte nationaliteten men uppskattar att varannan som ansöker idag är från Syrien.

Vårdförbundet deltar i trepartssamtal med regeringen, arbetsgivare och myndigheter för att föreslå hur vårdutbildade lättare ska komma in på arbetsmarknaden.

– Problemet är att många sjuksköterskor idag inte har med sig sina betyg när de flyr. Därför behövs nya sätt att validera deras kunskap, som praktik med kunniga handledare på arbetsplatserna eller kunskapsprov på högskolorna, säger Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande.

Uppe till diskussion är också möjligheten för Arbetsförmedlingen att köpa in utbildningar i vårdsvenska som komplement till svenska för invandrare, sfi. Stockholm har ytterligare ett alternativ, där 26 kommuner gått samman och ger en kurs i svenska för medicinsk personal.