Stockholms läns landstings folkhälsorapport tas fram vart fjärde år av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES). Den är baserad på aktuell forskning, hälsodata samt enkäter.

Av rapporten framgår bland annat:

  • Antalet fullt friska levnadsår och medellivslängden ökar
  • Insjuknandet i hjärtinfarkter och stroke minskar påtagligt
  • Alkoholkonsumtionen minskar

En mer dyster utveckling är att depression och ångest ökar påtagligt. Elva procent av de vuxna kvinnorna i länet och fem procent av männen fick en sådan diagnos i fjol, jämfört med sex respektive tre procent år 2006.

Enligt sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (FP) ligger psykisk ohälsa högt upp på prioriteringsordningen. Hon hänvisar till att alliansen satsar på den specialiserade psykiatrin och på tidig psykologisk hjälp i primärvården.

– Antalet mottagningar för barns och ungas psykiska hälsa ökar stadigt och även vi vuxna ska kunna få enklare och snabbare hjälp med fler psykologer på vårdcentralerna, säger hon i ett pressmeddelande.

Stora geografiska skillnader

Ett annat växande problem är de stora skillnaderna i livslängd, sjukdomar och riskfaktorer som kan kopplas till utbildningsnivå och ekonomisk status. Tydliga skillnader syns inte minst för två sjukdomar som riskerar att bli ännu större folkhälsoproblem framöver; demens och diabetes.

Eftersom Stockholm blir allt mer segregerat, såväl ekonomiskt som efter födelseland, uppstår därför tydliga geografiska skillnader i hälsa, står det i rapporten.

Enligt Socialdemokraterna har medellivslängden faktiskt minskat i stadsdelar som Rinkeby, Kista, Skärholmen och Nykvarn.

– Jag tycker att det är bra att folkhälsorapporten föreslår att man bör utreda frågan om primärvårdens hälsoansvar kring befolkningen i vårdcentralens närområde. Vi hoppas att den styrande alliansminoriteten går vidare med detta förslag, säger oppositionslandstingsråd Dag Larsson (S) i ett pressmeddelande.