Det visar en sammanställning som Region Skåne gjort och som i förra veckan lades till handlingarna av regionens personalnämnd.

Medarbetare som arbetade extrapass under sommaren 2014 fick 100 kronor extra per timme. I sommar höjdes summan till 130 kronor. Men det i sig kan knappast förklara den enorma ökningen av kostnaderna för extrapass som skedde under juni, juli och augusti i år jämfört med samma period i fjol.

Från 100 000 kronor till 7 miljoner

Sommaren 2014 landade kostnaderna för sjuksköterskor som tog extrapass på totalt drygt 101 000 kronor. I år slutade notan på nära 7,3 miljoner.

För barnmorskorna steg kostnaderna för extrapass från knappt 3 000 kronor i fjol till nära 400 000 i år.

Samtidigt var det färre som mot ersättning valde att skjuta på sin semester i år jämfört med föregående år. Av statistiken går det inte att utläsa vilka yrkesgrupper det handlar om, men med tanke på sjuksköterskebristen är det troligt att de flesta som valde att flytta fram sin sommarledighet är sjuksköterskor. Kanske var de inte lika villiga till det som i fjol, trots att ersättningen var en tusenlapp högre i år.

Enligt Region Skånes HR-direktör, Ann-Sofi Bennheden, berodde de många extrapassen på att man inför sommaren 2015 medvetet och med särskilda ersättningar stimulerade medarbetarna att på frivillig väg ta extra pass för att klara sommarbemanningen.

– Det är viktigt för våra medarbetare att få ut sin semester och det är positivt att vi efter denna sommar kan konstatera att antalet personer som senarelagt sin semester har minskat jämfört med sommaren 2014. Därmed fick vi önskad effekt av stimulansersättningen, skriver hon i ett mejl till Vårdfokus.

Kostnaderna för sjuksköterskor från bemanningsföretag steg med hela 140 procent i sommar, från drygt 12,6 miljoner kronor förra sommaren till drygt 30,2 miljoner i år.

Att kostnaderna för bemanningssjuksköterskor ökade så kraftigt förklarar Ann-Sofi Bennheden med att det dels råder brist på sjuksköterskor, dels att de användes i högre utsträckning i år för att medarbetarna skulle kunna ta ut sin semester.

Fick en extremt tung sommar

När Vårdförbundets ordförande i Skåne, Mats Runsten, får se statistiken har han först svårt att tro på siffrorna. Och han ser inte riktigt samma förklaringar till dem som regionens HR-direktör.

– Jag kan inte tolka det på annat sätt än att de som arbetade i somras hade det extremt tungt med tanke på hur mycket extrapassen ökade. De tvingades jobba när de egentligen skulle ha varit lediga för att kunna ta igen sig: på helger, kvällar och nätter, säger han.

De många extrapassen menar han kan vara en viktig förklaring till att sjukfrånvaron fortsätter att öka bland vårdanställda i Region Skåne.

Sjukskrivningarna ökar

Antalet som sjukskriver har successivt ökat samtidigt som sjukskrivningarna blivit längre. Samma trend bland vårdanställda ses på många andra orter i Sverige, men enligt Mats Runsten är det ingen tröst.

– Vi tror att de ökade sjukskrivningstalen är en direkt följd av den låga bemanningstätheten. Arbetsbelastningen och kraven på de anställda har ökat. Det kan också vara en förklaring till att färre valde att skjuta på sin semester. De orkade helt enkelt inte. Men eftersom de då tvingades ta fler extra arbetspass blev arbetsbördan ändå så stor att många under hösten har sett sig tvungna att sjukskriva sig, säger han.

Enligt Ann-Sofi Bennheden är orsakerna till sjukfrånvarons utveckling, där Region Skåne följer den nationella utvecklingen, komplexa och låter sig inte beskrivas med några korta rader.

– Orsak till sjukskrivning, bortsett från diagnosen, är ofta sammansatt av olika komponenter av arbetsförhållanden, livsförhållanden, normer och attityder, regelverket för sjukförsäkring med mera. Det är självklart viktigt att arbeta aktivt och strukturerat med åtgärder som förebygger arbetsrelaterad ohälsa, skriver hon i sitt svarsmejl.