Det visar en avhandling som skrivits av sjuksköterskan och folkhälsoforskaren Maria Grandahl vid universitetet i Uppsala.

Syftet med hennes forskning har varit att försöka ta reda på vilka faktorer som hindrar respektive främjar viljan hos unga – och deras föräldrar – att vaccinera sig mot humant papillomvirus, HPV. Det vill säga mot cancer i livmoderhalsen.

Färre skyddar sig mot HPV

Drygt 97 procent av de barn som föddes 2011 är vaccinerade mot de sjukdomar som ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet.

Men ett vaccin sticker ut, nämligen HPV-vaccinet som fördes in i programmet så sent som 2012. Vaccinet ges i två omgångar till flickor 10-12 år. I fjol hade bara 82 procent av de flickor som föddes 1999-2002 fått minst en första vaccination.

Maria Grandahl har identifierat flera orsaker till den låga täckningsgraden. En är att det infördes strax efter att det visat sig att svininfluensavaccinet Pandemrix kunde ge upphov till narkolepsi. Det gjorde föräldrar oroliga och mer skeptiskt inställda till nya vacciner.

Skolsköterskorna behöver stöd

Men den kanske viktigaste faktorn är det stöd som ges eller inte ges till landets skolsköterskor. I sin avhandling visar Maria Grandahl att deras roll är avgörande för om införandet av ett nytt vaccin ska lyckas eller inte.

När HPV-vaccinet introducerades i barnvaccinationsprogrammet avsatte staten extra pengar för att elevhälsan skulle klara uppgiften.

  • En majoritet, drygt 76 procent, av skolsköterskorna anser att rektorerna använder pengarna till annat.
  • Cirka 67 procent av skolsköterskorna tycker att HPV-vaccinationerna är tidskrävande och har ökat deras arbetsbörda.
  • Nära 80 procent har kontaktats av föräldrar som haft frågor om det nya vaccinet. Flertalet av frågorna har handlat om vaccinets säkerhet och effekt och om det vettiga i att ge det till så unga flickor.

De skolsköterskor som arbetar på skolor där det statliga stödet använts för att ta in en extra skolsköterska, eller för att utöka arbetstiderna, är positivare till vaccinationsprogrammet än de som upplever att de inte har fått något stöd.

Viljan ökade med information

Maria Grandahl påpekar också vikten av att skolsköterskor får fortbildning när nya vacciner introduceras, så att de klarar av att ge föräldrar och elever korrekt information.

I hennes avhandling ingår en randomiserad interventionsstudie där 800 elever från fem olika landsting deltog. De delades in i två grupper. I den ena fick eleverna extra information om HPV, i den andra fick de bara ett vanligt hälsosamtal.

Bland dem som fick extra information om HPV valde fler att vaccinera sig. Särskilt positiv effekt märktes på elever med invandrarbakgrund. Det påverkade även hur eleverna såg på risken att drabbas av HPV och på att använda kondom med en ny partner.

– Det vi ser är att det är jätteviktigt att elevhälsan och skolsköterskorna får rätt resurser. De måste få utbildning innan man introducerar ett nytt vaccinationsprogram. Och om man inte kan få fler skolsköterskor till verksamheterna är det ändå viktigt att de öronmärkta pengarna från staten verkligen går till vaccinationerna, säger Maria Grandahl.