I dagarna ändrade den amerikanska barnläkarföreningen sina riktlinjer kring hur mycket tid barn kan spendera framför en skärm. Med viss självkritik medger de att deras tidigare restriktiva förhållningssätt främst baserats på försiktighetsåtgärder snare än vetenskap, men att det nu är dags att tänka om, rapporterar nättidningen Idg.se.

Oroliga föräldrar

För många föräldrar är barnens skärmvanor förknippade med oro kring hur det kan påverka barnet och de efterfrågar tydliga rekommendationer kring vad som är bra eller inte för deras barn. För personal på barnvårdscentralen kan det vara svårt att ge konkreta råd.

Hur länge kan en ettåring sitta med surfplattan? Var går gränsen för hur mycket skärmtid som är lämpligt i en viss ålder? Vilken typ av skärmtid är ok?

Enkät till 300 bvc-sjuksköterskor

Efter att några bvc-sjuksköterskor tog kontakt med Statens medieråd för att få hjälp med uppdaterad kunskap inom området tog myndigheten tag i frågan.

Det har resulterat i att det snart kommer att finnas uppdaterade rekommendationer kring barns skärmtid. Statens medieråd färdigställer just nu ett forskningsbaserat kunskapsmaterial som ska ingå i rikshandboken för barnhälsovård

Med en enkät som gick ut till 300 bvc-sjuksköterskor i hela landet kartlades initialt behovet.

– Vi såg att det fanns en stor vilsenhet kring vad som ska rekommenderas. Många föräldrar vill att sjuksköterskorna ska ge en fast tidsgräns, men utifrån befintlig forskning är det mycket svårt att leverera sådana råd i dag, säger Ulf Dalquist, forskningsansvarig på Statens medieråd.

Han menar att barn är olika och föräldrar är olika. Det beror också mycket på vad barnen gör och hur de hanterar det. För att läsa en karta i dag tittar vi i telefonen i stället för geografiboken och det är klart att det blir mycket skärmtid då.

 Laddat för föräldrarna

 Varför är skärmtid så laddat för många föräldrar i dag?

Jag tror att det beror på att det fortfarande är ett ganska nytt fenomen som vi tidigare inte sett barn agera i. Det blir en helt ny typ av barndom som vi måste förhålla oss till, menar Ulf Dalquist.

Dokumentet har sammanställts av barnpsykologen och forskaren Malin Bergström och kommer att släppas i rikshandboken för barnhälsovård under hösten. Parallellt med lanseringen arrangerar Statens medieråd undervisningstillfällen för personal på barnavårdscentraler i ämnet.