– Det är jätteviktigt att göra de här studierna när vi inte har något annat att komma med, säger Mats Erntell, smittskyddläkare i Halland och en av experterna i Folkhälsomyndighetens samverkansgrupp för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens.

Vad han syftar på är att allt fler bakterier utvecklat resistens och att läkemedelsindustrin hittills inte lyckats ta fram några nya revolutionerande behandlingsformer som skulle kunna lösa problematiken.

Bet på infekterade möss

Nu har en amerikansk forskargrupp visat att gamla väl beprövade antibiotikaläkemedel kan bli ytterst effektiva om man kombinerar dem.

Möss som infekterats med meticillinresistenta gula stafylokocker, mrsa, behandlades först med tre olika läkemedel som vart och ett inte hade någon som helst effekt på infektionerna.

Men när mössen fick alla tre läkemedlen samtidigt slogs mrsa-bakterierna ut helt.

Försöken upprepades individuellt på 73 av de vanligaste typerna av mrsa. Varje gång med samma resultat.

Dessutom verkar det som om bakterierna inte klarade av att utveckla resistens mot den här typen av kombinationsbehandling.

De läkemedel som testades är meropenem, piperacillin och tazobactam.

Saknas behandling

Mats Erntell kan inte uttala sig om resultaten i den enskilda studien. Men rent principiellt anser han att den här typen av studier är viktiga för att komma underfund med hur man ska lyckas bemästra bakterier där det i dag saknas effektiva behandlingsmetoder.

Mrsa kan fortfarande behandlas med en del olika varianter av vankomycin. Värre är det med exempelvis multiresistenta tarmbakterier av typen ESBL carba, som är näst intill omöjliga att komma åt.

Den kombinationsterapi som de amerikanska forskarna prövat slår brett mot ett stort antal bakterier, vilket man i normala fall försöker undvika. Risken är att andra bakterier än just de man vill slå ut kan utveckla resistens, men också att patienten blir väldigt sjuk eller till och med avlider av behandlingen.

I den amerikanska studien på möss sågs inga sådana biverkningar. Men en behandling på djur fungerar inte alltid på samma sätt på människa.

Inte tänkt att ge till alla

– Det är inte heller tänkt att den här typen av behandling ska ges annat än på enskilda patienter som har väldigt svåra infektioner och som måste behandlas för att de inte ska dö, säger Mats Erntell.

Samtidigt berättar han att i Indien och en del andra asiatiska länder, där problematiken med resistens är betydligt större än i Sverige, har man redan börjat kombinera äldre typer av antibiotika på patienter där inget annat hjälper.