– Min förhoppning är att det ska bli en internationell referensmetod. På lite längre sikt kan den eventuellt ersätta de antikroppsbaserade metoder som används i dag, säger Josef Pannee som presenterar metoden i en nyss framlagd avhandling vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Till vardags arbetar han vid det neurokemiska laboratoriet på klin kem vid Mölndals sjukhus, där han också tagit fram metoden som bygger på masspektrometri.

Mer exakta värden

Beta-amyloid i likvor är tillsammans med tau den vanligaste biomarkören för Alzheimers sjukdom och används som ett komplement till övriga diagnostiska metoder.

I dag analyseras beta-amyloid med antikroppsbaserade metoder där resultaten skiljer ganska stort mellan olika laboratorier. Det gör det svårt att få fram ett definitivt så kallat cutoff-värde, det vill säga den gräns som avgör vilket värde som ska betraktas som normalt eller sjukligt.

Fördelen med en masspektrometrisk metod är att den ger betydligt mer exakta värden, vilket innebär att det den skulle kunna fungera som internationell referensmetod.

Pågående EU-projekt

Just nu pågår inom EU ett projekt för att samla in likvor som ska kunna användas som referensmaterial.

Josef Pannee har lämnat in sin nya metod till JCTLM, Joint committee for traceability in laboratory medicine, som först måste godkänna den.

– Först därefter kan vi börja med arbetet att få fram internationella gränsvärden, säger han.