Fysiskt aktiva personer med sund livsstil har ungefär hälften så hög risk att få en första hjärtinfarkt eller stroke. För dem som ändå drabbas är risken för död eller återinsjuknande 30 procent lägre gällande hjärtinfarkt och 15 procent lägre gällande stroke.

Det framgår av en ny avhandling som presenteras vid Uppsala universitet. Avhandlingens författare Ulf Hållmarker är överläkare vid Medicinkliniken i Mora och har i många år varit tävlingsläkare för Vasaloppet. Med hjälp av medicinska data har 200 000 Vasaloppsåkare jämförts med 500 000 slumpvis utvalda i befolkningen.

Fördelar överväger risk för hjärtstopp

En allvarlig risk, om än sällsynt, är de hjärtstopp som kan utlösas av ansträngande idrotter. I Vasaloppet drabbar det cirka 1 åkare per 50 000. Det motsvarar ungefär två till tre fall räknat per en miljon timmar skidåkning eller löpning. Hög beredskap för sådana insatser är viktigt eftersom 25 procent av fallen kan räddas med hjälp av hjärtlungräddning och hjärtstartare.

Risken för hjärtstopp uppvägs dock i hög grad av den positiva effekt för hälsan som motion och en bra livsstil innebär, understryker Ulf Hållmarker.

– Fysisk aktivitet cirka tre timmar per vecka, att avstå från rökning och att äta sunt har stor betydelse för att minska sjuklighet hjärtinfarkt, stroke och cancer, säger han.

Även minskad risk för cancer

I en av avhandlingens delstudier, som Vårdfokus tidigare berättat om, visar Ulf Hållmarker att de som åker Vasaloppet har 30 procents lägre risk än andra att drabbas av cancersjukdomar som har en stark koppling till hälsa och livsstil.

De epidemiologiska studierna i doktorsavhandlingen om längdsskidåkarna ska läggas fram vid en disputation vid Akademiska sjukhuset i Uppsala 22 okt 2015. Medförfattare är forskare från Uppsala, Dalarna, Stockholm och Umeå.