Hon kallas flyttgeneral – men hennes riktiga titel är driftsättningsledare. Pia Brasch Wester är sjuksköterska med chefserfarenhet. Precis den kompetens som ledningen för Karolinska universitetssjukhuset i Solna vill ska finnas hos dem som planerar den gigantiska flytten till Nya Karolinska som påbörjas om ett år.

– Nu är vi tre driftsättningsledare, två med sjuksköterskekompetens, som ansvarar för den första flytten hösten 2016. Då flyttas Astrid Lindgrens barnsjukhus, thorax, samt röntgen och andra medicintekniska stödfunktioner.

Kunde inte säga nej

Pia Brasch Wester har varit anställd på Karolinska sedan 2001. Den mesta tiden har hon varit på Astrid Lindgren. Därför är flytten av barnsjukhuset hennes ansvar. När hon fick frågan om hon ville ta uppdraget tänkte hon att det var den sorts fråga man bara inte kan säga nej till.

– Det här är ett stort projekt för hela sjukvården i Stockholm. Det är första gången på 40 år ett så stort sjukhus byggs. Att få vara med och påverka är en chans som knappast kommer tillbaka under min livstid, säger hon.

Nya Karolinska har kritiserats för att redan få vårdplatser blir ännu färre. Pia Brasch Westers motargument är att andra akutsjukhus i Stockholm utökar sina. Och att vården på det nya sjukhuset blir högspecialiserad. Hon ser fördelarna med det nya – både för patienter, närstående och för personal.

Enkelrum underlättar

– Enkelrum för alla patienter ger bättre möjligheter att följa hygienriktlinjer och är bättre för patienternas integritet, men är också bra ur patientsäkerhetssynpunkt. En patient på varje rum minskar risken att bli avbruten och gör det lättare för personalen att fokusera, säger hon.

Men springet in och ut ur olika rum då?

– Visst – men å andra sidan är avstånden på hela Nya Karolinska mindre. Det nuvarande sjukhuset har en yta som motsvarar Gamla Stan. Dagens många och långa patienttransporter kommer att bli kortare.

Pia Brasch Wester tror till och med att Nya Karolinska ger förutsättningar att förändra vården. Byggnaden, och hur allt kretsar kring patienten, ska understödja patientnärmre vård.

– Jag tror att byggnaden kommer att underlätta teamarbete där rätt profession och rätt kunskap finns runt patienten. Flytten är en så stor förändring att alla tvingas tänka nytt. Det finns en kreativitet i det och jag hoppas på ett lyft för omvårdnaden och sjuksköterskans profession, säger hon.

Flyttas under en dag

I hennes uppdrag ingår att ta fram medicinska bedömningskriterier för om och hur patienterna kan flyttas under nästa års stora flyttdag. Planen är att patienterna transporteras i kulvert från iva och andra avdelningar och att det ska ske under en dag.

– Det är ett omfattande planeringsarbete att förutse vilken kompetens som krävs kring varje patient vid flytten. Vi gjorde nyligen ett pilottest för att få en uppfattning om hur många patienter det kommer att gälla. Planen är att dra ner på den elektiva vården eftersom det finns ett värde i att inte ha för många patienter under flyttdagen.

Hennes största oro gäller just patienterna. Tänk om någon skulle komma till skada i samband med flytten.

Identifierar risker

– Under det här året gör sjukhusets alla verksamheter riskanalyser för att försöka identifiera risker med flytten. Det arbetet har precis börjat. Alla har också tillgång till information om hur flytten ska gå till. Flytten utförs standardiserat så att alla gör på samma sätt, säger Pia Brasch Wester.

Personal, patienter och cirka 170 000 flyttkartonger ska flyttas på kort tid. När allt och alla väl är på plats kommer nästa utmaning: att omsätta det man tränat på till verkligheten. Lokaler, medicinteknik, datorer, stödfunktioner, personalgrupper – allt måste fungera. Och det måste gå snabbt.